Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över penningtvättslagen för att möjliggöra att människor tar sig in i det svenska systemet och kan skaffa bank-id och bankkonto även utan familjemedlemmar som står bakom en ansökan och tillkännager detta för regeringen.
En av de största insatserna som kan göras för den egna friheten är tillgång till eget identitetskort, bankkonto och bank-id. Detta kan låta som en självklarhet i dagens Sverige, ett modernt land som har jämställdhetsfrågan högt upp på agendan.
Därav blir det lite märkligt när befintliga lagar och regler sätter stopp för det. Ett exempel är dagens lag om penningtvätt. Lagen och dess syfte är naturligtvis mycket viktig men blir till ett bekymmer när det hindrar invandrade kvinnors möjlighet till eget bankkonto. Den egna friheten hotas i förlängningen.
Idag måste man ha ett bank-id för att på ett enkelt sätt ta sig in i systemet, exempelvis för att kunna påbörja resan mot ett eget arbete via olika insatser som samhället erbjuder. Men för att få ett bank-id måste man ha ett bankkonto. Och för att få ett bankkonto måste man ha någon som verifierar att du är du och att du inte planerat att tvätta pengar. Så om du inte har en familj som stöttar dig i verifieringen av dig eller har rätt kontakter kan det bli mycket svårt att få ett bankkonto och därmed ett bank-id.
Med anledning av detta byråkratiska hinder bör penningtvättslagen (2017:630) ses över, för att också möjliggöra människors resa in i samhället som fullvärdiga medborgare, oavsett om din familj stöttar dig eller om du inte har rätt kontakter.
|
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|