Gymnasieskolor och högskolor/universitet får statliga medel baserat på antalet elever på utbildningarna. I grunden är det rätt och bra, så länge dessa ekonomiska medel täcker större delen av kostnaderna för att bedriva utbildningen. En del utbildningar är betydligt enklare att anordna än andra. Teoretiska utbildningar kräver inte större investeringar och därmed har man enklare att bedriva utbildningen utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
Särskilt bekymmersamt blir det för utbildningar som har krav på sig om dyra moment såsom laborationer, simulatorer etc. Detta innebär dessutom samtidigt att ett begränsat antal elever/studenter kan ta del av utbildningen. Höga kostnader för utrustning, ofta i speciella lokaler, och ett begränsat antal elever gör utbildningar till ett högriskprojekt utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
Sjöfartsutbildningar är viktiga för vårt näringsliv. Vår målsättning är att vi även framöver ska kunna nyttja både stora och mindre hamnar för transporter och därmed bidra till den ekonomiska tillväxten i Sverige. Det finns få gymnasieskolor i landet som bedriver sjöfartsutbildningar. I hela Norrland är det bara Härnösands gymnasium som gör det. Kostnaderna gör det nästan omöjligt att bedriva sjöfartsutbildningen på gymnasienivå. Av de svenska universiteten kan Linnéuniversitetet i Kalmar och Chalmers i Göteborg nämnas som särskilda universitet med sjöfartsinriktning. Söktrycket till utbildningarna är lågt såväl på gymnasie- som på universitetsnivå. Dessutom är en förkrossande majoritet av de sökande män.
Samtidigt är signalen från branschen solklar: Kompetent arbetskraft saknas och det är en av de viktigaste utmaningarna för sjöfartsbranschen.
Dessa jobb är viktiga för Sveriges framtid och konkurrenskraft och i slutändan viktigt för vår välfärds finansiering.
|
Jasenko Omanovic (S) |
Johan Büser (S) |