Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade länsanslag till det värmländska vägnätet och tillkännager detta för regeringen.
De statliga länsanslag som utbetalas årligen till Värmland är långt från tillräckliga. Pengarna ska täcka drift och underhåll samt framtida investeringar, men förslår inte. Det handlar om säkerheten på vägarna, liksom att få regionen att överleva. Vägarna har stor betydelse för industri och näringsliv i trakten, men också för turismens möjlighet att överleva och utvecklas
Åkerier drar sig nästan för att färdas på vägar som riksvägarna 61, 62, 63 och Europaväg 45. Mellan Torsby och Malung delar Europaväg 16 sträckning med E45, men sträckan från Torsby över Lekvattnet till norska gränsen, är allt annat än kännetecknande för en europaväg. Dessa vägar har länge lidit av både hålor, gupp och skador vid tjällossning. Turistsäsongen är problematisk med trånga vägar där möten med annan tung trafik kan bli extra vansklig, och vintertid kommer plogbilar farligt nära mötande trafik, och samtidigt bildas långa köer på de smala vägarna som gör det omöjligt att göra säkra omkörningar.
När tjälen släpper på de mindre vägarna händer det att vägkanter kan ge vika, och vattenplaning kan uppstå till följd av försänkningar i vägbanan som orsakats av tung trafik på belastade och dåligt underhållna vägar.
Problemet med dåliga vägar blir i längden dyrt för bilägarna men ger arbete åt bilverkstäderna. Det handlar om slitskador, däck, fälgar, styrleder, spindelleder och bussningar som tar skada av tjällossningens följder.
Länsanslag för mindre folkrika län kan vara viktigare än någonsin, nu då perifera regionändar snart riskerar att få allt mindre del av anslag, till förmån för mer folkrika trakter där merparten av trafiken färdas inom de stora arbetsregionerna.
|
Runar Filper (SD) |
|