Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad fördelning av vinst från företag och tillkännager detta för regeringen.
Den kommunala skattesatsen är i en ganska hög grad varierande runt om i landet. Inte sällan ligger de norrländska kommunernas skattesatser på mycket höga nivåer. Samtidigt återfinns en stor andel basindustri i de norrländska länen, vilka ofta har hög omsättning per personal. Det leder till höga intäkter från näringsverksamheten till staten men låga intäkter till kommunerna, eftersom kommunalskatten baseras på arbetstagarnas inkomster i form av beskattningsbar tjänst. De norrländska kommunerna innehar dessutom mycket elproduktion från vind- och vattenkraft. Även dessa verksamheter har låg personalintensitet. Staten blir därmed vinnaren av de ojämna produktionsfaktorerna sett över landet, med en hög grad tjänstearbeten i södra Sverige kontra norra.
Till en viss del kompenseras de kommuner som har en lägre andel personalintensiv näringsverksamhet genom det kommunala utjämningssystemet. Kompensationen skulle emellertid kunna öka om hänsyn också togs till att några av de kommuner med högst kommunalskatt faktiskt till resurser och näringsverksamheter tillhör några av Sveriges rikaste kommuner om tillgångarna också till en högre del fick tillfalla dessa kommuner. För att behålla attraktionskraften att bo och verka i de kommuner där dessa näringar huserar bör staten införa ett särskilt omfördelningsprogram från staten till de kommuner som har en särskilt stor obalans gällande näringslivets omsättning regionalt kontra kommunala skatteintäkter lokalt.
|
Johnny Skalin (SD) |
|