Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att uppvärdera det svenska medborgarskapet och tillkännager detta för regeringen.
Svenskt medborgarskap medför både rättigheter och skyldigheter. Det handlar om rättigheter som den ovillkorliga rätten att vistas och arbeta i Sverige, de grundlagsskyddade friheterna samt rösträtten till Sveriges riksdag och möjligheten att väljas till ledamot av riksdagen. I och med Sveriges anslutning till EU innebär medborgarskapet även erhållandet av ett så kallat unionsmedborgarskap och de rättigheter och skyldigheter som följer med detta. Det handlar exempelvis om rätten att röra sig inom EU och att få rösta i lokala val. Bland det svenska medborgarskapets skyldigheter återfinns skatteplikten och plikten att försvara vårt land.
Medborgarskapet är dock mer än formella rättigheter och skyldigheter. Det är också ett uttryck för vår samhörighet och vårt gemensamma ansvar för varandra, dvs. för Sverige och för vår samhällsgemenskap. Medborgarskapet är därför något värdefullt som bör stärkas, vilket har påbörjats genom utredningen Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54). Det finns dock finns all anledning att fortsätta stärka medborgarskapets status och ställning.
För att som utlänning bli svensk medborgare måste man ha varit stadigvarande bosatt i Sverige under en viss tid. Det som räknas är tiden i Sverige med tillstånd för bosättning. För nordiska medborgare är kravet minst 2 år, för statslösa och flyktingar är det minst 4 år och för övriga utlänningar så är det minst 5 år.
I Norge gäller att man ska ha varit bosatt i landet de senaste 7 åren och kravet i både Danmark och Finland är att man ska ha varit fast bosatt i landet i minst 10 år. I Tyskland ställs som regel krav på att man ska ha vistats i landet i 8 år.
Dagens krav på hemvisttid i Sverige är en relativt kort tid. I alltför många fall innebär detta i praktiken att man kan bli medborgare i Sverige, före det att man har lyckats skaffa sig ett jobb och kan försörja sig.
Kraven för att erhålla svenskt medborgarskap behöver därför ses över. Medborgarskapet bör också under vissa omständigheter kunna förverkas. Förlust av medborgarskap ska exempelvis möjliggöras om medborgarskapet erhållits genom mutor, bestickning eller andra svikliga grunder. Det skulle exempelvis kunna handla om vissa fall då medborgarskapet har tillkommit på falska eller felaktiga grunder.
Mot bakgrund av det ovan anförda finns all anledning att i ett större sammanhang fortsätta se över medborgarskapet, krav och ceremonier, den process som föregår och eventuella skäl att förlora sitt medborgarskap. Jag föreslår därför att det tillsätts en ny statlig utredning för att uppvärdera det svenska medborgarskapet.
|
Christian Carlsson (KD) |
|