Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Ett av dessa mål (16:2) handlar om att eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. När barn som utsatts för våld och övergrepp inte får tillgång till den rehabilitering de är i behov av strider det mot såväl svensk lagstiftning som FN:s konvention om barnets rättigheter.
Mer än 200 000 barn lever i hem där det förekommer olika former av våld. Att utsättas för att bevittna brott inom familjen är många gånger förödande för ett barn. Forskningen visar att ett barn som bevittnar brott löper ökad risk för att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt. Barn som bevittnar att närstående utsätts för våld påverkas starkt och behöver därför stöd hos andra vuxna de möter. Det är av största vikt att de som handhar mål inom rättsväsendet och som möter barn i rättsprocessen är utbildade och har vana och kompetens för att möta och stödja barn.
Sedan 1 juli 2021 finns barnfridsbrott, som innebär att det är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i nära relation. Är brottet grovt döms för grovt barnfridsbrott. Vidare gäller särskild brottsskadeersättning för barn som bevittnar brott. För att stärka barnens ställning generellt utvidgades även uppdraget för den som är särskild företrädare för ett barn enligt lagen om särskild företrädare för barn.
Detta är bra förstärkningar. Men det är avgörande för de 200 000 drabbade barnen att dessa förändringar och förstärkningar också är verksamma och effektiva. Därför behöver regeringen skyndsamt utvärdera lagstiftningens effektivitet och kontinuerligt följa frågan. Allt för att stärka skyddet för de drabbade barnen.
Ett område som lämnades därhän i lagstiftningspaketet 2021 är dessa barns rätt till psykiskt stöd och rehabilitering. Att bevittna våld i hemmet sätter djupa spår i ett barn. Det är av största vikt att dessa barn snabbt får tillgång till barnpsykiatrin eller andra nödvändiga stöd. Vårdgarantins tidsrymd är anpassad efter vuxna och inte barns behov och förutsättningar. Ett våldsutsatt barn kan inte vänta. Ett våldsutsatt barn behöver hjälp och stöd omgående. De stelbenta vuxenanpassade vårdgarantireglerna behöver barnanpassas och kortas i betydande omfattning.
Ulrika Karlsson (M) |
|