Av socialutskottets betänkande 2020/21:SoU15 framgår hur splittrat det förebyggande arbetet mot självmord bedrivs i Sverige. Av betänkandet framgår att många uppdrag har delats ut, att pengar har satsats på olika åtgärder, men det är tydligt att resultaten uteblir – något som de många självmorden och suicidförsöken de senaste åren visar. Utskottet skriver att Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi. Målsättningen är att stärka den statliga styrningen, att skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan samt att öka kvaliteten, effektiviteten och långsiktigheten i de insatser som genomförs inom området. Det är ett gott initiativ, men då det dröjer ytterligare två år till dess att uppdraget ska redovisas måste andra åtgärder till nu. Det är också symptomatiskt att ordet utvärdering lyser med sin frånvaro i det som redovisas. Mer måste därför göras och då syftar vi på åtgärder baserade på forskning och evidens.
I Sverige dör drygt tre personer om dagen till följd av säkert fastställda självmord. Ytterligare knappt ett fall om dagen räknas som misstänkt suicid men där avsikten inte kunde styrkas. Detta är alldeles oacceptabla uppgifter och är ovärdigt ett välfärdsland som vårt. 2020 var det därmed hela 1 441 personer som tog sitt liv om vi räknar in osäkra självmord. Särskilt tragiskt är också att bland de bekräftade suicidfallen fanns sex barn under 15 år.
Den moderatledda regeringen presenterade redan 2008 en nollvision för antalet självmord. Denna har dock aldrig utvärderats och många menar att den heller aldrig implementerades på ett korrekt sätt. Det är därför dags att det görs ett omtag i denna viktiga fråga och att man börjar med att utvärdera vad som har hänt sedan nollvisionen infördes och även ställer frågan varför inte mer har hänt.
Idag finns Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (Nasp) som är ett centrum för forskning i frågan. Det är bra, för det är uppenbart att vi behöver mer av praktiknära och evidensbaserad forskning som kan förhindra suicidala handlingar bland självmordsbenägna. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har undersökt om det finns några skolbaserade program som kan förebygga suicidförsök bland unga. Men fann endast två stycken och inget har testats på ett vetenskapligt sätt i Sverige. Det är illa. Nasp bör därför få i uppdrag att utveckla ett suicidpreventivt program för unga. Ingen ansvarsfull politiker kan blunda för den ohyggliga situation som råder.
Med hänvisning till ovan anser undertecknade att regeringen måste initiera en omstart av nollvisionen rörande självmord och att en ny strategi som också utvärderas systematiskt bör utarbetas. Samt att Nasp bör få i uppdrag att utarbeta ett suicidpreventivt program för unga. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
Betty Malmberg (M) |
Marléne Lund Kopparklint (M) |