Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för drograttfylleri och tillkännager detta för regeringen.
Att köra bil påverkad av alkohol och andra droger är att ta stora risker med sitt eget och andras liv som insats. Under 2020 omkom 18 personer i narkotikarelaterade olyckor. Efter en kraftig uppgång mellan 2015 och 2017 har antalet minskat.[1] Samtidigt rapporterar Tullverket att myndigheten möter allt fler drogpåverkade yrkeschaufförer vid gränsen. Under förra året inledde Tullverket 86 förundersökningar med anledning av misstänkt drograttfylla. Det var en ökning med 27 jämfört med året innan.[2]
För den som gör sig skyldig till rattfylleri till följd av alkoholförtäring är det som regel alkoholhalten i blodet som avgör om brottet ska bedömas som grovt eller inte, även om andra faktorer också kan spela in i bedömningen. Om mängden alkohol överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften brukar brottet bedömas som grovt. Eftersom det är ett artbrott är huvudregeln att påföljden ska bestämmas till fängelse.
När någon i stället kör bil eller annat fordon under påverkan av narkotika, är det svårare att bestämma påverkansgraden. Kan man bevisa att föraren varit ”avsevärt påverkad” eller att det har funnits en ”påtaglig fara för trafiksäkerheten”, så kan föraren dömas för grovt brott, men här finns stora bevissvårigheter. Konsekvensen blir att den som gjort sig skyldig till drograttfylla vanligen döms för brott av normalgraden. Den som ertappas i en rutinkontroll, utan att ha varit inblandad i en olycka, döms i princip undantagslöst för brott av normalgraden.
Att framföra ett tungt fordon under påverkan av narkotika är naturligtvis särskilt allvarligt. Eftersom lagstiftningen inte ger stöd för att betrakta drograttfylla som ett grovt brott kan Tullverket inte heller frihetsberöva drogpåverkade chaufförer på plats vid gränsen, trots att de ser ett stort behov av det. Det minskar myndighetens möjligheter att förhindra allvarliga olyckor.
Den som kör bil under påverkan av andra droger än alkohol, bör i större utsträckning kunna dömas för grovt brott. Regeringen bör därför snarast utreda möjligheterna att närmare låta påverkansgraden inverka på rubricering och påföljd.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
[1] https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Trafiksakerhet/Din-sakerhet-pa-vagen/Rattfylleri/fakta-om-alkohol-och-narkotika-i-trafiken/.
[2] https://www.tullverket.se/nyheter/nyheter/skarptastraffkanstoppadrogpaverkadeyrkeschaufforer.5.1595e959179a7cfd5c71504.html#.