Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att synliggöra osynliga skatter och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har bland världens allra högsta marginalskatt. Incitamenten att jobba mer, att bli mer produktiv genom utbildning, eller anstränga sig hårdare är därmed lägre än i andra länder.
Hur påverkas företag och hushåll av detta?
Alla måste hushålla väl med sina resurser. Det spelar ingen roll om det rör sig om familjens privatekonomi eller kommunens budget, alla måste se över sina kostnader för att resurserna ska räcka till. Om det ska vara möjligt måste informationen om vilka utgifter vi har vara tydlig för alla.
Det flesta av oss har säkert koll på sina utgifter: vad man handlar mat för, hur mycket som spenderades på semestern eller vad bensinen kostar för tillfället. Till och med vad man betalar i inkomstskatt har de flesta koll på, eftersom det framgår av lönespecifikationen varje månad.
Det finns dock kostnader som ofta är dolda, men som vi alla alltjämt betalar. Ett tydligt exempel är arbetsgivaravgiften. Detta är i praktiken en samling skatter som är obligatoriska. Många är inte ens medvetna om denna del av företagens lönekostnader som försvinner i skatt. Det är inte så konstigt, då den inte syns på lönespecifikationen i de flesta fall. Det borde dock enkelt kunna avhjälpas, i det flesta lönesystem kan den visas med ett enkelt knapptryck.
Höjda löner är dyrt för företagen men ger ändå inte särskilt mycket i plånboken för medarbetarna. Anledningen är att huvuddelen av löneökningen försvinner i skatt. Om man vill veta sin egentliga lön borde arbetsgivare kunna visa detta på löneutbetalningen. Det är viktigt att vi som medborgare verkligen vet vad vi betalar i skatt och vad vi får för pengarna. Inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv där alla ska kunna bilda sig en egen uppfattning om hur skattepengarna används.
|
Marie-Louise Hänel Sandström (M) |
|