Bostadstillägget till pensionärer har som syfte att äldre med låg pension ska kunna efterfråga och behålla en god bostad. Ungefär 15 procent av pensionärerna har i dag rätt till bostadstillägg. Inte minst för ensamstående kvinnor är bostadstillägget ett oumbärligt tillskott för att de ska klara sina utgifter och sin vardag.
Det har framkommit att bland de pensionärer som bor i särskilt boende är det ungefär en tredjedel som är berättigade till bostadstillägg. Men en stor del av bostadstillägget till dessa pensionärer når inte fram då kommunerna, när bostadstillägg beviljats, tar ut högre kommunala avgifter för det särskilda boendet. På ett genomsnittligt utbetalat bostadstillägg i särskilt boende tar kommunerna i snitt hand om cirka två tredjedelar av summan, och pensionären behåller enbart en tredjedel.
Syftet med bostadstillägget till pensionärer förefaller således inte uppfyllas i de fall en pensionär bor på ett särskilt boende och får rätt till bostadstillägg. Varken för den enskilda pensionären eller för landets övriga skattebetalare kan detta förfarande uppfattas som rättvist eller transparent. Det finns också en risk att det leder till ökad byråkrati. Frågor uppstår dels kring om bostadstillägget ska fungera som en förstärkning av kommunernas finanser, dels kring om de förbehållsbelopp och avgiftsutrymmen som i dag tillämpas i sammanhanget är för restriktiva i förhållande till samhällets kostnadsutveckling. Det behövs därför en genomgripande översyn av avgifterna i äldreomsorgen och av hur bostadstilläggets syfte uppfylls i sammanhanget, där man tar hänsyn till pensionärernas ekonomiska situation.
|
Sten Bergheden (M) |
|