Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strukturella hinder för kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
Målet för jämställt företagande och ekonomisk jämställdhet är tillväxt och att kvinnor och män har samma möjligheter på lika villkor att starta, driva och utveckla företag för samma möjligheter till ekonomisk frihet att forma sina liv och bidra till det svenska näringslivet.
Företagande är betydligt vanligare bland män än kvinnor i Sverige. Enligt Entreprenörskapsforum 2018 så har andelen kvinnor som driver företag ökat från cirka 25 procent till 30 procent sedan 1980.
Kvinnor är underrepresenterade som företagare i en majoritet av näringslivets branscher. I en rapport från januari 2019 skriver Tillväxtanalys att bara vart tredje nytt företag startas av kvinnor och att siffran har legat still under 20 år.
Enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2011, 2014 och 2017 är en större andel män än kvinnor intresserade av att låta sitt företag växa i omsättning och antal anställda. Andelen män som uppger att de ansökt om lån för sitt företagande är högre än motsvarande andel för kvinnor.
2018 kom en rapport från Entreprenörskapsforum, ”GEM 2018”, som visar att Sverige sticker ut som land där entreprenörskapet minskar tvärt emot trenden i andra länder som drivs av innovation. Enligt GEM-rapporten beror hela nedgången enbart på ett lägre entreprenörskap bland kvinnor. Det är en dyster läsning som redovisas och det kan konstateras att kvinnors intresse för företagande har minskat i en jämförelseanalys för 54 länder såväl under 2017 som 2016.
Förklaringen beror enligt rapporten till stor del på hård valretorik. Hot om åtstramningar och försämrade villkor inom välfärdssektorn där många kvinnor har sitt yrke och som särskilt stått i skottgluggen. Det har skapat osäkerhet om framtiden då denna bransch har generellt låga marginaler och är personalintensiv. Då avtar incitamenten att våga ta steget att starta och driva eget.
Vi kan därmed konstatera att entreprenörskap är känsligt för de signaler som den ekonomiska politiken skickar ut, vilket i stor grad drabbat kvinnor och därmed också målen med ett jämställt företagande.
Hur vårt land ska se på entreprenörskap börjar redan i skolan. Det har också visat sig att såväl skrift i ansökningar till yrken och jobb som benämningar och beskrivningar av utbildningar spelar roll för vilka som söker. Kvinnors val av skola, utbildning, yrkesval och val i livet påverkas av strukturella faktorer och det gör också valet att starta och driva egna företag.
Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har gjort en genomlysning av sin företagsfinansiering och av 14 miljarder gick 0,7 procent till företag där en kvinna var ägare. Om det också fanns en man i ägarstrukturen ökade det till 11 procent.
Riksrevisionen har granskat Almis låneverksamhet och funnit att redovisningen av kön för låneansökande är otydlig och inkonsekvent. Det gör att statistiken blir mer fördelaktig än den ska vara egentligen och det i sin tur gör att statistiken blir missvisande. Därför är det oerhört viktigt att rätt statistik används och att den skrivs in korrekt.
|
Ann-Britt Åsebol (M) |
|