Sverige har ett väl utvecklat studiestödssystem, vilket är ett av världens mest generösa system för att möjliggöra studier för alla människor från alla samhällsklasser. Sverigedemokraterna vill bevara detta generösa system eftersom samhället tjänar på en välutbildad befolkning. Det är rättvist med ett studiestödssystem där alla människor får möjlighet att studera och utveckla sina kunskaper och förmågor. I vissa avseenden behövs ett ännu mer generöst system, i andra avseenden har systemet blivit alltför generöst.
1. Examinerade lärare som tar anställning i områden som av Tillväxtverket definieras som landsbygdskommuner inklusive glesa blandade kommuner ska få 15 procent av sin studieskuld avskriven varje år under den tid de arbetar som lärare i glesbygd. Maxtaket är en total studieskuld på 300 000 kronor. Detta syftar till att åtgärda lärarbristen i glesbygd, bevara och återskapa en levande landsbygd samt i högre grad möjliggöra skolverksamhet i glesbygd.
2. De senaste åren har regeringen kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte det huvudsakliga bildningssyftet och demokratisyftet. Sverigedemokraterna avböjer av denna anledning dessa anslagshöjningar och omprioriterar istället budgeten inom kulturområdet till förmån för andra satsningar.
3. Studiestartsstödet kan inte tolkas annorlunda än att det är avsett för nyanlända personer. Syftet med satsningen skapar orättvisa mellan grupper där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån. Studiestartsstödet som bidragsform innebär att den nyanlände slipper ta studielån under en period. Stödet innebär en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen. 6 300 personer erhöll studiestartsstöd under 2019. Av dessa utgjorde 70 procent studerande med utländskt medborgarskap. Fem procent av studenterna avbröt studierna. Enligt en samlad bedömning hade hälften av de studerande, ca 3 000 personer, även studerat utan studiestartsstöd. Sverigedemokraterna föreslår att studiestartsstödet avvecklas snarast möjligt och att inga nya ansökningar om stöd ska beviljas.
4. Sverigedemokraterna välkomnar beslutet att möjliggöra studier högre upp i åldrarna. Med en allt äldre och dessutom friskare befolkning är det också rimligt att även möjligheterna att skaffa sig en god utbildning följer samma utveckling. Sverigedemokraterna anser dock att det är onödigt att låsa sig vid en fastställd åldersgräns. Allt eftersom vår befolkning lever längre – och förhoppningsvis är allt friskare högre upp i åldrarna – kommer beslutet om åldersgräns att behöva fastställas igen, och igen, allt eftersom samhället utvecklas och förändras över tid.
Sverigedemokraterna föreslår därför att åldersgränsen för hur sent i livet studiestöd kan erhållas ska kopplas till lägsta åldern för när garantipension kan erhållas, minus fem år. I dagsläget är lägsta åldern för garantipension 65 år, vilket skulle innebära att åldersgränsen för studiestöd skulle höjas till 60 år från nuvarande 56 år. För 2023 föreslås åldersgränsen för garantipension höjas till 66 år, vilket skulle innebära att åldersgränsen för studiestöd utifrån vår modell per automatik skulle höjas till 61 år, detta utan att tidigare beslut behöver rivas upp, omprövas och beslutas på nytt.
5. Vi föreslår att åldersgränsen för återbetalning ska fastställas till åldersgräns för garantipension plus 6 år, vilket innebär att åldersgränsen för återbetalning skulle höjas till 71 år för 2021. Gränsen skulle då automatiskt höjas till 72 år under 2023 för det fall att åldersgränsen för garantipension som aviserats höjs till 66 år.
7. Idag uppger 8 av 10 studenter att de studerar för att få jobb. Motivation och vilja är det inget fel på, men studier visar på en betydande så kallad felutbildning hos den svenska arbetskraften. Fyra av tio högskoleutbildningar är rena förlustaffärer, enligt statistiken. Man studerar helt enkelt fel inriktning om målet är att få jobb.
En kvantitativ utbyggnad av det svenska utbildningssystemet ser Sverigedemokraterna därför inte som en säkerhet för att matchningsproblemen på arbetsmarknaden blir lösta. Den individ som erhåller en utbildning på en lägre nivå riskerar att helt bli utan jobb samtidigt som den som erhåller en utbildning på en högre nivå, men i en bransch där det saknas arbetstillfällen, istället erhåller ett arbete som inte ställer krav på kompetens motsvarande utbildningsnivån. Den som erhåller jobb riskerar alltså att vara överkvalificerad. Felutbildning innebär också med stor sannolikhet att lönepremien påverkas negativt. Om många på arbetsmarknaden har formellt högre kvalifikationer än vad som krävs för aktuella jobb, kommer lönerna också att vara förhållandevis låga för dessa personer. Med andra ord blir utbildningspremien låg, vilket ytterligare bidrar till arbetsmarknadens matchningsproblem.
Sverigedemokraterna föreslår därför att man ska uppmuntra studenter att gå de utbildningar där det finns ett stort behov från arbetsmarknaden, och som är viktiga för Sveriges ekonomi och framtida utveckling. Vi föreslår att studenter som läser någon av de tio utbildningar som har störst arbetskraftsbrist ges högre månatligt studiebidrag.
8. Reglerna säger att studielån ska börja betalas tillbaka tidigast sex månader efter att man erhållit studiestöd. Den som däremot erhållit studielån tidigare betalar tillbaka direkt när studiestödet upphör. För den individ som önskar mindre skuldsättning och som studerar utan studiestöd kan en besvärlig situation uppstå om man samtidigt som man studerar vidare tvingas påbörja sin återbetalning för de tidigare lånen – även om möjligheten till nedsättning av återbetalningstakten redan finns idag. Det ska självklart finnas gränser för hur länge en person ska ha rätt att avvakta med sin återbetalning, men Sverigedemokraterna föreslår att återbetalning av studielån inte ska behöva påbörjas under den tid en student utan nya studiemedel ägnar sig åt studier på heltid.
Patrick Reslow (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |
Jörgen Grubb (SD) |
Richard Jomshof (SD) |
Lars Andersson (SD) |
Per Söderlund (SD) |
Clara Aranda (SD) |