Nuvarande och tidigare regeringar har misslyckats med att ordna en god studiemiljö i skolan, vilket har resulterat i att problem med otrygghet, oordning och våld i skolan har eskalerat. Skolpersonal och elever måste få uppleva trygghet, trivas och utvecklas på sin arbetsplats. Arbetsmiljöverket rapporterade år 2019 om en kraftig ökning av hot och våld i skolan. Hot och våld mot lärare och rektorer orsakas ofta av att elever blir frustrerade vid gränsdragningar samt sker när lärare och rektorer försöker förhindra bråk mellan elever. Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) anmäls inte alla hot eller allt våld som begås mot lärare och rektorer. I de fall det anmäls går det sällan vidare i en rättsprocess och därför kan mörkertalet tyvärr vara stort.
Tydliga åtgärder krävs för att få tillbaka en skola som fungerar. Tydligare krav behöver ställas. Skriftliga ordningsomdömen ska införas från årskurs 1 för att understryka vikten av gott uppförande, lärare och rektorer ska få förtydligade befogenheter för upprätthållande av ordning i skolan och skolpersonalen ska få fortlöpande fortbildning om arbetsmiljön. En överenskommelse mellan elev, föräldrar och skola ska upprättas och det ska inte råda något tvivel om vilka regler som gäller.
För främjande av inlärning och ett bättre klimat på skolan ska årskurs 0–9 vara mobilfria. Elever som inte hörsammar tillsägelser i klassrummet ska visas ut ur klassrummet och vistas i jourklass tills de kan uppföra sig. Våldsbenägna elever som utgör ett hot mot andra elever och skolans personal ska flyttas från skolan och bör undervisas på regionala jourskolor. Elever som utgör en allvarlig fara ska omedelbart stängas av och få särskild undervisning på en annan plats.
Förslagen i motionen utgör en nödvändig grund för en skola med studiemiljö i världsklass.
1. På senare år har problemen med oordning ökat i skolan och många elever upplever att arbetsmiljön brister, vilket inverkar mycket negativt på lärandet. Skriftliga ordningsomdömen ska införas från och med årskurs 1. Syftet är att uppmuntra eleven att vara ordningsam i skolan och ge vårdnadshavarna adekvat information om hur deras barn sköter sig. Frågor som berör barns uppförande kan kännas obekväma att ta upp med föräldrar, men med ordningsomdömen faller sig detta samtal naturligt. Ytterligare en vinst med skriftliga ordningsomdömen är att det går att göra jämförelser över tid av huruvida uppförandet förbättras. En god ordning i skolan främjar målet om att alla elever ska uppnå kunskapsmålen och få goda resultat samt att miljön i skolan ska vara trivsam för alla.
2. Vi vill först och främst framhålla att föräldrarna har det yttersta ansvaret för de egna barnens fostran och uppförande. Lärare och rektorer å sin sida ansvarar för att upprätthålla ordning, trygghet, arbetsro och god miljö i skolan. Dessa befogenheter ska betonas och förtydligas och vissa skärpningar behövs i skollagen (2010:800). De åtgärder som lärare, rektorer och huvudmän har till sitt förfogande för att säkerställa trygghet och studiero ska bli obligatoriska istället för frivilliga. Åtgärderna ska inte vara tidsbegränsade, utan tillfällig placering, avstängning, kvarsittning och återgång till ordinarie undervisning ska helt avgöras av elevens uppförande. Det är viktigare att eleven klarar av den ordinarie skolsituationen än att eleven så snart som möjligt återgår dit. Det är av största vikt att problem åtgärdas och att elever uppvisar färdighet för ordinarie skolgång.
Det har alltför länge diskuterats vad lärare, rektorer och huvudmän får göra eller inte får göra för att upprätthålla ordningen. Det har gått så långt att lärare som försökt upprätthålla ordningen i skolan anmälts av elever och vårdnadshavare. Dessutom har elever fått höga skadestånd för att lärare flyttat dem från klassrummet när de stört. Skolans företrädare måste ha mandat att upprätthålla trygghet och studiero i skolan. Med anledning av detta föreslår vi att Skolverket ges i uppdrag att upprätta enhetliga ordningsregler för skolan samt att skärpningar enligt förslagen ovan görs i skollagen.
3. De ökade problemen med oordning i skolan är helt oacceptabla och respekten för skolpersonal, andra elever, skolmaterial, inredning och byggnader måste återupprättas. Lärare, rektor och huvudman ansvarar för att det är en god arbetsmiljö i skolan och beslutar därför ytterst vad som gäller i skolan. Reglerna delges elever och föräldrar och en överenskommelse upprättas mellan dem och skolan om följsamhet samt om vilka konsekvenser ett eventuellt regelbrott innebär. Överenskommelsen ska aktualiseras inför skolstart och när eleven byter skola. Överenskommelsen ska innehålla en beskrivning av de ordningsregler och förhållningssätt som gäller i skolan, vilket ansvar elev och vårdnadshavare har för att följa detta och vilket ansvar lärare, rektor och huvudmannen har. Rektor beslutar enligt skollagen om ordningsregler och så ska det vara även framgent. Elevers rätt till delaktighet i arbetet med ordningsregler bör således inte föras in i skollagen.
4. Skolverket ska ges i uppdrag att skapa och implementera enhetlig fortbildning om förhållningssätt och en förtydligad ordning i skolan för rektorer, lärare och övrig skolpersonal. Fortbildningen ska vara obligatorisk och årligt förekommande på samtliga skolenheter. Det är lämpligt att den ingår i redan avsatt administrativ tid för skolpersonal eller under studiedagar. Fortbildningen ska baseras på justeringar i skollagen (2010:800), femte kapitlet om trygghet och studiero i skolan, där ett tydligare ansvar ges till lärare, rektorer och huvudmän att upprätthålla ordning och studiero. Fortbildningen ska även beakta skolans enhetliga ordningsregler samt den överenskommelse som elever, vårdnadshavare och skola tecknar sinsemellan.
5. I skolan är mobiltelefoner ett störande moment som gör att elever lätt tappar koncentrationen. De skolor som har testat mobilförbud har påvisat att det eftertraktade långtidslärandet – det vill säga att kunskaper finns kvar efter 6 månader – erhålls mycket lättare. Mobiltelefoner används också för att skriva nedsättande om varandra, fota varandra i prekära situationer samt till rena kränkningar. Detta fenomen minskar vid mobilförbud och det är en mycket viktig aspekt i en tid när den psykiska ohälsan ökar för våra elever. Sverigedemokraterna anser att skolan ska erbjuda en optimal miljö för inlärning samt fysiskt och psykiskt välmående. Vi föreslår att skolan ska vara mobilfri upp till årskurs 9.
6. En förutsättning för att ordning ska kunna införas är att lärare snabbt ska kunna visa ut elever ur klassrummet som inte hörsammar deras tillsägelser. För detta behöver skolor tillgång till jourklasser med personal som tar hand om dessa elever tills de uppför sig väl och kan återgå till den ordinarie undervisningen. Jourklassen bör finnas i eller i nära anslutning till varje skola, men vissa mindre skolenheter och kommuner behöver naturligtvis anpassa en dylik verksamhet till de egna förutsättningarna. Jourklassen ska ha personal som kan sätta tydliga gränser, som trivs med att arbeta med dessa elever och som har lämplig utbildning. Det är önskvärt att fritidspersonal kompletterar personalstyrkan för barn i årskurs 0–6. En elev som inte sköter sig får undervisning i jourklass tills eleven fungerar i en normal skolsituation, vilket kan innebära allt från en lektions vistelse till den tid som krävs. Elever som återkommande tillbringar tid i en jourklass, alternativt vistas där under en längre tid, bör genomgå en utredning för att utröna huruvida eleven har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är i behov av specialpedagogik i en liten undervisningsgrupp eller resursskola.
Målet med jourklassen är att den elev som ägnar sig åt destruktivt beteende ska få hjälp att komma ur detta samt att övriga elever ges möjlighet till trygghet, studiero och en god arbetsmiljö. En annan viktig poäng är att lärarna ges en möjlighet att kunna markera mot respektlöshet och oönskade beteenden. Det är av stor vikt att vårdnadshavarna – som har det yttersta ansvaret för sina barns uppfostran och uppförande – görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete. Det som avgör när en elev kan återgå till en normal skolsituation är självinsikt, vilja till förändring, uppvisad förmåga samt gott uppförande i jourklassen. Elever som är våldsbenägna och utgör ett hot mot andra elever och skolans personal ska flyttas från skolan. Fortsatt undervisning bör ske på regionala jourskolor. Skollagen ska omformuleras så att ovanstående förslag kan realiseras.
7. Elever som utgör en allvarlig fara för andra elever eller för skolpersonal ska omgående stängas av från skolan. Idag finns möjlighet att besluta om särskild undervisning för elever som inte kan delta i det vanliga skolarbetet under en längre tid. Vi menar att denna möjlighet ska kvarstå som ett alternativ, men att kravet på vårdnadshavarnas samtycke ska avskaffas. I grövre fall vill vi däremot inrätta särskilda statliga pliktskolor, som ska ersätta dagens LVU-hem, vilka mest verkar vara en grogrund för fortsatt kriminalitet. Det är den politiska nämnden i kommunen som ska besluta om särskild undervisning eller placering på pliktskola. I det fall en återgång till den vanliga undervisningen är aktuell ska detta avgöras efter dialog med polis, socialtjänst och berörda myndigheter.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
Richard Jomshof (SD) |
|
Lars Andersson (SD) |
Per Söderlund (SD) |
|
Clara Aranda (SD) |
|