Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot att barn bär hijab, niqab eller burka i barnomsorg och lågstadiet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Inom hederskulturen råder bland annat ett oskulds- och kyskhetsideal som syftar till att kontrollera och begränsa kvinnors och flickors sexualitet. Hijab eller heltäckande klädsel som niqab och burka är både ett verktyg och en symbol för det. Med plagget kommer även skyldigheter och förpliktelser. I många förorter är det inte ovanligt att små flickor så unga som 2–3 år tvingas bära hijab både utomhus och på förskolan. Minderåriga som lever i religiös kontext har även mycket svårt att hävda en egen vilja. Göteborgs-Posten publicerade en kartläggning 2018 som visade att personalen i nästan sju av tio kommunala förskolor i utsatta områden i Göteborg, Stockholm och Malmö kunde tänka sig att aktivt kontrollera och tvinga barn att bära slöja mot deras vilja. Denna könssegregering och dessa begränsningar av unga flickor genom påtvingade plagg hör inte hemma i svensk barnomsorg eller i klassrummen. Därför vill vi förbjuda hijab, niqab och burka på barn i barnomsorg och på lågstadiet.
Barnomsorgen och skolan ska präglas av trygghet, gemenskap och jämlikhet och utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, jämställdhet och alla människors lika värde. Hijab, niqab och burka ingår i ett omfattande värdesystem. Det arabiska ordet hijab betyder ”barriär” eller ”sköld”, och syftar till isolering och segregering av kvinnor gentemot män. Kvinnokroppen anses bringa skam eller leda till frestelse eller synd, och det är kvinnans skyldighet att dölja sin kropp för att bevisa och upprätthålla sin kyskhet och renhet.
En del flickor berättar hur de på skolgårdar bevakas och kontrolleras av bröder och andra manliga släktingar både gällande val av vänner, fritidsaktiviteter och om flickorna vill frigöra sig från hijaben. Flickorna inom hederskulturen är förmodligen den mest utsatta gruppen i Sverige idag. De utsätts eller riskerar att utsättas för barnäktenskap, oskuldskontroller, könsstympning, begränsade fri- och rättigheter samt extrem kontinuerlig kontroll över deras liv. Sverige har mycket kvar att arbeta med gällande hedersförtrycket i svensk barnomsorg och skola. Det går inte att frångå att dessa plagg, oavsett om en flicka självmant väljer att bära dem eller inte, utgör ett konkret uttryck för mäns vilja att kontrollera kvinnors frihet, rörlighet och sexualitet.
Ett förbud för anställda inom offentlig förvaltning att bära niqab eller burka eller annan heltäckande slöja är nödvändigt av flera säkerhetsskäl samt för personidentifiering. Föräldrar ska kunna se personalen man lämnar sina barn till, en patient ska kunna se den vård- och omsorgspersonal som hon vårdas av och ett brottsoffer ska kunna se den polisanställda eller tjänsteman inom rättsväsende som hon söker hjälp ifrån. Även personer som har eller är utsatta för hedersrelaterade brott ska inte behöva mötas av heltäckande anställda på myndigheter och statliga institutioner som accepterar och ger sitt stöd för de idéer av hederskultur som heltäckande plaggen ytterst står för.
|
Robert Halef (KD) |
|