De senaste åren har uppgifter kring att matchfixning förekommer i Sverige i samband med idrottssammanhang avlöst varandra. En hel del har gjorts och Riksidrottsförbundet har satsat stora resurser på att upplysa om problemet, samt tagit krafttag kring den problematik som finns.
Riksidrottsmötet fattade i maj 2015 beslut om ett särskilt reglemente där maxstraffet är upp till tio års avstängning från all organiserad idrottsverksamhet för en person som medverkat i vadhållning eller manipulation. En förening ska kunna dömas till böter på upp till 500 000 kronor.
Matchfixning förekommer i många sporter och har framförallt uppdagats bland fotbollens lägre divisioner. Problemet har även spridit sig till andra sporter, som tennis och basket. Fenomenet hamnar straffrättsligt under rubriceringarna givande och tagande av muta.
Givet de föreskrivna straffskalorna och det sedvanliga straffvärdet för dessa brott, av normalgraden, saknas i dag möjlighet till användning av hemliga tvångsmedel, så kallad telefonavlyssning, som framgångsrikt nyttjats i internationella härvor om matchfixning. Sverigedemokraterna föreslår i en annan motion en sänkt gräns för användning av hemliga tvångsmedel, vilket skulle leda till att möjligheten att nyttja dessa, även gällande matchfixning, ökar. Det finns dock skäl att se över hur allvarliga mutbrotten i dessa fall anses vara, då de ofta kopplas till organiserad kriminalitet, drabbar hela lag och därtill undergräver förtroendet för idrotten som helhet. Regeringen bör tillsätta en utredning som ser över bedömningen av straffvärdet för mutbrotten gällande matchfixning, i syfte att sådana brott ska anses allvarligare än vad de gör idag.
Under sommaren 2018 höll de nordiska riksidrottsförbunden ett gemensamt möte på Färöarna där bland annat frågan om matchfixning togs upp och där det beslutades om att man ska tillsätta en grupp som ska arbeta med att inrätta en nordisk antimatchfixningsorganisation. Samtliga nordiska förbund kom överens om att till nästa år komma fram till en gemensam handlingsplan om hur man motverkar matchfixning och även hur man arbetar förebyggande. En grupp ska återkomma med förslag på beslut om hur det ska kunna implementeras, både i Sverige, i Norden och framöver även i Europa och övriga världen.
Det är bra om man på nordiskt plan kan samarbeta för att dels belysa och informera om problematiken bakom matchfixning, men även att försöka förebygga och ändra beteende för att sporten aldrig ska hamna i kriminellas händer.
Då kanaliseringen inte räcker till är det viktigt för idrottens framtid att den är fri från kriminella handlingar och att de som idrottar känner glädje, inspiration och inte hot vid utövandet. Vi i Sverigedemokraterna ser därför glädjande på att idrottsförbundet tar frågan på allvar och föregår med gått exempel och går steget före regeringens arbete samt stöttar deras engagemang. Tanken är att vi ska ha en handlingsplan redo för de nordiska länderna. Svenska staten bör tydligare och mer aktivt delta i och stötta det nordiska samarbetet på området.
Det stora problemet med dagens lagstiftning är att myndigheter inte får dela information mellan varandra som hade varit av stor betydelse för att motverka och föranleda matchfixning. Branschen har under flera år väntat på att regeringen ska presentera en lösning på problemet. Regeringen har tillsatt en utredning som ska presentera förslag på åtgärder, men i ett allt för sent skede. Dessutom är utredningen försenad med 6 månader, vilket innebär att de åtgärder som behöver komma på plats redan nu kommer att komma på plats ännu senare.
Det behövs ett helhetsgrepp kring matchfixning. Det går inte att bara prata om idrottens del, utan man måste även titta på de kriminella nätverken samt pengatvätt. Denna övergripande helhetssyn saknar regeringens utredning och därför bör en större utredning komplettera nuvarande, en utredning som utreder helheten kring matchfixning.
Europarådet upprättade redan 2014 en konvention mot korruption och matchfixning, även kallad Macolinkonventionen, som flera länder skrivit under, dock inte Sverige. Bakgrunden till konventionen är att det ska bli lättare att tillsammans med andra länder arbeta för att motverka matchfixning, exempelvis genom informationsdelning över gränserna. I dag försvårar det Sveriges arbete mot matchfixning att stå utanför, därför bör Sverige delta i den internationella samverkan på området.
Regeringen säger sig invänta Europeiska unionens avgörande i frågan innan de är beredda att delta i samarbetet. Europeiska unionens process tycks dock stå i stiltje, samtidigt breder korruptionen område för område ut sig i Sverige. Regeringen bör därför skrida till handling och agera så att Sverige skriver under Macolinkonventionen.
|
Angelika Bengtsson (SD) |
Aron Emilsson (SD) |
|
Jonas Andersson i Linghem (SD) |
Cassandra Sundin (SD) |