Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen.
Coronapandemin har kraftigt påverkat det svenska näringslivet och än har vi inte sett de totala effekterna. Även om flertalet stödpaket kom på plats kommer vi även i efterdyningarna av pandemin behöva se över hur vi dels skapar förutsättningar för svenska företag att ta sig igenom den ansträngda situationen, samt hur näringslivet ska rustas inför framtiden och stärka dess konkurrenskraft. I det arbetet får det inte finnas några heliga kor utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion inom samtliga politiska partier. Ett förslag som torde vara av intresse att se över i det arbetet är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör förlust endast kvitta detta mot eventuella vinster kommande år. Detta trots att framtiden är osäker varför systemet är mer spekulativt än om bolaget fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas för (tax) carry back, används idag i flertalet länder som en del i deras bolagsskattesystem, däribland USA, Storbritannien och Kanada. I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år – pandemi eller inte – ges möjligheten att få återbetalning av den skatt de betalt tidigare. Detta redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än ifall man bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan bevisat sig vara lönsamma som gynnats av det.
Om detta system varit på plats redan nu hade det möjliggjort ett välbehövt kapitaltillskott för flertalet bolag som för tillfället är ansträngda men som genererat en vinst i sin verksamhet under tidigare och mer normala verksamhetsår. Att systemet därutöver vore lättadministrerat och svårt att fuska med talar också för det. Flera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med systemet och därför implementerat carry back för att stödja det inhemska näringslivet. Tax carry back ska inte förväxlas med den redan existerande möjligheten i dagens svenska skattesystem att genom en periodiseringsfond sätta av delar av vinsten för att sedan lösa upp den under ett förlustår. Detta då endast 25 procent av årets vinst kan sättas av till periodiseringsfonden, samt att den måste lösas upp inom sex år och dessutom räntebeläggs avsättningarna vid beskattningen. Pandemin har påvisat behovet av att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster och på så sätt ta ett steg mot de carry back-system som återfinns i andra stater.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|