Ämnen som bild, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt musik behöver ses över och moderniseras. Samhället och vår arbetsmarknad förändras. Många traditionella hantverk, arbeten och estetiska yrken har revolutionerats av tekniska framgångar och förändrat sättet vi både lever och arbetar på. Därför behöver även undervisning, läroplan samt det centrala innehållet för dessa ämnen ses över. En sådan utredning bör även överväga huruvida ämnen och enskilda mål bör flyttas eller slås ihop med andra i syfte att effektivisera och skapa största möjliga kunskapsnytta för eleverna.
Många elever runt om i Sverige idag ägnar sina slöjdlektioner åt att lära sig att kontursåga och sandpappra smörknivar, virka grytlappar och sy nallebjörnar. Dessa saker kan absolut vara användbara men frågan är om det är vad som är viktigast att lära ut idag? Det behövs allmänbildande baskunskaper, om inte annat för att förbereda elever för möjligheten att läsa vidare på ett praktiskt eller estetiskt yrkesprogram efter avslutad grundskola. Detta behöver dock kompletteras med mer fokus på både mer moderna redskap såsom exempelvis 3D-skrivare och vardagliga situationer som man kommer ha användning av i framtiden t.ex. för att kunna montera möbler, borra och använda plugg i olika material. Det bör även övervägas och utredas hur och om den traditionella slöjden bör breddas alternativt slås i ihop med närliggande ämnen och kunskaper såsom programmering samt ämnet bild och form.
Ett skolämne som verkligen skulle kunna digitaliseras är musiken. I stort sett all musikproduktion som skivbolag och artister gör idag sker med och med hjälp av modern teknik och datorer. Grundläggande kunskap i ljudproduktion och ljudteknik skulle även kunna vara inslag som breddar musiklektionernas relevans för elevernas framtida yrkesbana. Ändå ägnar sig elever ofta enbart åt att musicera på det mer traditionella sättet. Många skolor ställer krav på att elever ska lära sig och kunna spela ett musikinstrument, men samtidigt är detta något som för de flesta instrument kräver långt mer tid och övning än vad som ges inom ramen för musikundervisningen i skolan. Att musiken bör ha och har en roll i skolan är klart, men när samhället förändras behöver även undervisningen göra det. Detta sammantaget gör behovet av en översyn av musikundervisningen i grundskolan stort.
Ämnet bild innehåller idag en del modernare inslag såsom fotografering och bearbetning av digitala bilder. Potentialen i ämnet, givet genomslaget av digitalgrafik och införandet av programmering i skolan, är dock ännu större. De traditionella metoderna skulle därför behöva kompletteras med kunskaper i digital grafik och design. En utvärdering av kunskapskravens teoretiska delar såsom bildhistoria samt samspelet mellan bilden och andra ämnen skulle även vara bra för att säkerställa kunskaper om manipulation av bilder samt förståelsen för reklam och sociala mediers påverkan på oss.
Inom hem- och konsumentkunskapen behövs en utökning av delen ”konsumtion och ekonomi” i syfte att öka elevers kunskaper inom privatekonomi, sparande och företagande. Det bör också övervägas om delen ”mat, måltider och hälsa” i det centrala innehållet bör minska till följd av detta. Argument som talar för detta är föräldraansvaret och elevers möjligheter att förhållandevis enkelt själva lära sig grunderna i matlagning. Kunskaper om privatekonomi är dessutom någonting som många elever själva efterfrågar och som flertalet gånger visat sig saknas hos de unga vuxna som senare hamnar i just privatekonomiska problem. Samhället som stort har därför både ett stort ansvar och en stor potential i om skolan fokuserar sitt lärande mer till detta. Det bör även utredas hur och om delarna som berör hälsa och kost istället passar bättre inom ämnet idrott och hälsa samt om en sådan förflyttning skulle kräva mer undervisningstid i samma ämne. Alternativt om samtliga delar av hälsa och kost bör lokaliseras till hem- och konsumentkunskapen. Syftet med detta vore att göra det enklare för elever att själva få en överblick av innehåll, mål och krav kopplat till sina studier.
Vår skola behöver följa med i samhällsutvecklingen. Vi går mot ett mer digitaliserat samhälle och skolan behöver kunskapsmässigt följa med. I takt med att allt fler kunskapsmål adderas i skolan, behöver även annat tas bort. För även om det finns utrymme för ökad lärarledd undervisningstid i svensk skola, finns det också behov av prioritering och mer tid till kärnämnen. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att förbereda elever inför kommande arbetsliv och därmed blir det också självklart att utvärdera och följa upp skolans innehåll i relation till detta.
|
Ida Drougge (M) |
|