Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda samt lämna förslag på hur skatterna kan bli mer synliga och tillkännager detta för regeringen.
För de flesta svenska hushåll utgör skatterna den enskilt största utgiften. För en vanlig löntagare handlar det om drygt hälften av den totala lönekostnaden. Trots att skatterna har stor inverkan på människors ekonomi har de flesta en dålig uppfattning om skatternas omfattning. Resultaten från en undersökning från Svenskt Näringsliv visar att skatternas omfattning i genomsnitt underskattas med 35 procent.
Att befolkningen har en riktig uppfattning om skatternas omfattning är viktigt av flera anledningar, men framför allt för demokratin. En ökad tydlighet och transparens för att förbättra kännedomen om skatterna är därför angeläget. Den skatt som i nuläget tydligt framgår för de flesta är skatten man betalar på sin lön.
Inkomstskatten är tydlig delvis eftersom löntagaren varje månad påminns om skillnaden mellan sin bruttolön och nettolön. Skatter som exempelvis moms och arbetsgivaravgift är mer dolda och uppfattas av många inte ens som skatter.
Genom att göra arbetsgivaravgiften mer synlig på lönebeskedet och moms tydligare i butiker kan medvetenheten om skattetrycket öka. Information kring skatter behöver inte heller ske på sådant sätt att det leder till ökad regelbörda för företagen. Ett tydliggörande av vad en individ betalar i skatt kan exempelvis i första hand ske genom respektive bank, och ansvaret för att skatten är synlig bör ligga på den som tar ut skatten.
Goda skäl finns vidare att se på hur den danska modellen fungerar, där man inte har arbetsgivaravgift utan i stället högre, synliga löner och inkomstskatter. Även tydligare och klarare språkbruk, där avgifter som de facto är skatter också benämns som skatter, skulle synliggöra dem och öka medvetenheten om hur mycket man betalar i skatt.
Utskottet har tidigare avslagit liknande förslag med hänvisning till att det riskerar att öka företags och arbetsgivares administrativa bördor, och en sådan utveckling ska självfallet undvikas. I maj 2017 ändrade riksdagen dock regelverket för när företag ska rapportera in utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag. Dagens ordning innebär att det som huvudregel ska ske månadsvis istället för som tidigare årsvis. Därmed bör förslaget om att skriva ut arbetsgivaravgiften på lönebeskedet inte orsaka ytterligare omfattande administrativa bördor för arbetsgivare. Med det sagt skulle en sådan åtgärd i sig enligt motionären inte räcka för att skattesystemet ska kunna anses som transparent men likväl en av flera viktiga åtgärder samt en som relativt enkelt kan införas snabbt.
|
Ida Drougge (M) |
|