Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitalt samlade aktioner i syfte att ofreda, förnedra och hota människor bör få en egen klassificering med tillhörande straffskala och tillkännager detta för regeringen.
Den dialog och de diskussioner som tidigare huvudsakligen ägde rum på tidningarnas debattsidor, i fysiska möteslokaler och i direkta möten människor emellan har i den digitala tidsåldern flyttats till internets många plattformar. Möjligheten att uppträda anonymt eller under falsk identitet innebär därmed ingen begränsning för den som vill uttrycka sig grovt eller på ett sätt som i alla andra fora skulle betraktas som förkastligt. Snarare är det tvärtom då spridningseffekterna av digitala hatbudskap sker blixtsnabbt och med en enorm räckvidd. Hatbudskap riktas oftast mot offentliga personer såsom politiker och samhällsdebattörer men även mot artister och idrottare. En landslagsspelare som missade en öppen målchans vid senaste fotbolls-EM mötte en storm av hat på nätet på ett sätt som om detta skett i mer traditionella former, skulle betraktats som grovt förtal och olaga hot. Men på internet är normerna annorlunda.
Begreppet ”digitala pöblar” används där folk i grupp angriper någon i sociala medier. För den som blir angripen framstår det som fruktansvärt som att man har en osynlig men aggressiv mobb emot sig. Lagen ser dock inte särskilt på denna form av personangrepp än vad den gör på mer traditionella uttryck. Enligt juridikprofessor Mårten Schultz kan det finnas skäl till att det ska vara värre att ingå i ett sammanhang där två tusen personer riktar sitt hat, än om en ensam person gör det. Denna form av digitala våldsamma upplopp som innebär att man hänger på en grupp som förstör eller skadar, kan få enorma konsekvenser för den enskilde drabbade.
Lagstiftningen för brott måste anpassas över tid och beakta de möjligheter till uttryck som ny teknik medger. Ett digitalt upplopp som riktar sig mot en grupp eller enskilda personer måste av samhället mötas med konsekvenser som om det hade skett i en öppen fysisk miljö. Möjligheten att freda sig mot den sortens angrepp är för den enskilde näst intill obefintlig. Lagstiftningen behöver därför uppdateras där digitalt samlade aktioner i syfte att ofreda, förnedra och hota människor får en egen klassificering med tillhörande straffskala.
|
Hans Rothenberg (M) |
|