I Stockholmsregionen finns ca 27 400 hästar, vilket innebär en sysselsättning på 1 400 helårsarbeten. I Sverige finns totalt ca 350 000 hästar som gör en landskapsvårdande insats och har många positiva effekter även på folkhälsan, ungdomars fritidssysselsättning och landsbygden. Hästnäringen har blivit allt viktigare för våra öppna landskap. Hästen lämpar sig även väl för växelbete med andra djurslag, vilket visat sig kunna bidra till sänkt parasittryck i markerna, mindre behov av avmaskning samt därmed minskad resistens. Hästen spelar en stor roll för både företagande och för fritid och sportutövning. Ridsporten är en av våra största sporter, och varje dag går tusentals barn och vuxna till stallet för att träna, arbeta med djur eller umgås med vänner. I stallet lär sig barn och ungdomar att ta ansvar och de utvecklar goda ledaregenskaper. Hästsporten är dessutom en sport där män och kvinnor tränar och tävlar på lika villkor. I stallet kan barn och unga få fysisk aktivitet, hitta en gemenskap och få möjlighet att vistas nära djur och natur, vilket gynnar både det psykiska och det fysiska välbefinnandet. Hästnäringen är samhällsekonomiskt viktig och bidrar till en levande landsbygd men likställs inte med andra djur inom lantbruket. Det innebär att regler och myndighetstolkningar särbehandlas och särbehandlingen bromsar utvecklingen av näringen. Hästnäringen bör i ökad grad likställas med övriga näringar. Hästnäringen bör som exempel få ersättning för att hålla landskapet öppet genom bete på samma sätt som jordbruket. Detta bör ges regeringen till känna.
Produktionen av gödsel är betydande och den största andelen hästgödsel produceras utanför jordbruk, vilket innebär att en stor del av den resurs som hästgödseln utgör inte tas till vara. Omkring 76 % av Sveriges hästar finns i tätortsnära områden och där kan det vara svårt att få till ett fungerande kretslopp för hästgödseln. Kretsloppen skulle gynnas av att jordbruksmark odlas. Hästgödsel som sprids på åkermark lyder under samma regelverk som andra organiska gödselmedel som sprids inom jordbruket. Biogasproduktion är en viktig potential som bör beaktas liksom för gödsel från andra djur inom jordbruk. Därför bör de ersättningssystem som utformats för biogasproduktion även omfatta hästgödsel. De åtgärder som enkelt kan vidtas för att minska övergödningsproblematiken från hästhållningen ska givetvis vidtas. Men för alla åtgärder, och särskilt i fallet med mer långtgående åtgärder med stor påverkan på verksamheten, måste nyttan av en åtgärd alltid vägas mot den insats som den kräver och de kostnader som den för med sig. Det är viktigt att myndigheterna samverkar med hästnäringen för att utveckla metoder och kunskap kring åtgärder för miljön. Det är även viktigt att ha fokus på var problemen är som störst. Näringens närhet till vattenmiljöer där vattnet inte har god ekologisk status bör uppmärksammas specifikt. På landsbygden på geografiska platser med få hästar är problemen relativt sett mindre än i geografiska områden med många hästar. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Nina Lundström (L) |
|