Coronapandemins inverkan på ekonomin går inte att underskatta. Småföretagare i hela landet går på knäna och vissa branscher har drabbats hårdare än andra. En sådan bransch är krogbranschen. Vårens initiala tapp och det glesare gästantalet som sedan fortsatt över sommaren och in på hösten har varit en katastrof. Krogar, restauranger och barer har i många fall tvingats stänga. Livsverk har slagit sönder och unga människor har blivit utan sitt första jobb.
Detta måste vändas; krogbranschen måste hjälpas upp på benen. Det räcker dock inte med olika former av skattelättnader eller stöd; rent fiskala insatser behöver kompletteras med regelförenklingar som kan förenkla nyetablering och öka lönsamheten i branschen. Dagens överreglering leder till både höga trösklar för nya företag och ett tråkigare nöjesliv.
Kraven på hur lokaler får se ut eller vad som behöver serveras är i dag omfattande och behöver ses över. Det måste vara möjligt för en vinbar att bara sälja vin och för en restaurang som inte har efterrätter att servera alkohol. Att en bar inte får utgöra centrum i lokalerna eller ta upp en viss andel av utrymmet har knappast någon avgörande betydelse för folkhälsa eller allmän ordning. Reglerna innebär enbart att vissa typer av nischade krogar blir omöjliga – till exempel drinkbarer. Därför bör man utreda ett avskaffande av reglerna om hur lokalerna ska se ut och om att mat måste tillhandahållas.
I rapporten Ofullständiga rättigheter från tankesmedjan Timbro skriven av Thea Andersson framkommer det tydligt att det heller inte finns någon större poäng med begränsade öppettider för krogar. Av allt att döma är längre öppettider något som skulle berika Sveriges uteliv utan att leda till några större effekter på folkhälsan. Sena dansnätter och tidiga champagnefrukostar kan förgylla tillvaron för många. Dessutom har det visat sig att generösare öppettider leder till färre brottstillfällen. Alla krogar vill inte ha samma öppettider, en lättare reglering leder därför till en större bredd i stängningstider och till att berusade gäster går hem vid olika tider. Det innebär i sin tur att trängseln vid korvmojen eller busstationen eller i vissa fall kön till nästa ställe minskar och färre bråk uppstår.
När en restaurang serverar alkohol borde det vara upp till restaurangen själv så länge det sker på ett skötsamt sätt. Idag får inte hotell servera champagne till frukost, eller frisörsalonger servera vin under behandlingar, eftersom servering riktad till allmänheten är tillståndspliktig. Detta går inte att motivera med hänsyn till folkhälsan. Att tillåta obetydlig servering till allmänheten utan tillståndsplikt skulle innebära mindre kommunal byråkrati och underlätta för näringsidkare som inte vill gå igenom processen med tillståndsansökan om alkoholen inte utgör merparten av deras verksamhet.
|
Joar Forssell (L) |
|