Cykling har en plats för klimatet, för människors rekreation, för arbets- eller annan förflyttningspendling och för folkhälsan. Ofta måste dock cyklister följa biltrafik eller ta långa omvägar. Allmänna vägar ger möjlighet att bygga cykelväg med stöd av väglagen. Längs järnvägar finns många fördelar som ofta glöms bort till fördel för bilvägar. Längs med järnväg kan cykelbanor följa reseströmmar och samtidigt under långa sträckor slippa korsande biltrafik. Vägen kan ofta byggas rak och plan. Dessutom är korsningarna få och väl markerade. Elcyklarnas intåg gör avstånd mindre påfrestande.
Det behövs en framåtblickande politik för cykelväg utmed järnväg. Vid ny- och ombyggnation av järnväg kan kostnader minimeras genom god planering och genom att service- och byggvägar utmed järnvägen används, något som redan är vanligt förekommande i exempelvis Belgien och Tyskland.
Givetvis krävs skyddsavstånd och skyddsavgränsning mellan tåg och cykelbana och även hänsyn till buller. Med detta sagt är potentialen ändå avsevärd. Riksdagen bör därför bidra till att plats reserveras för cykelvägar utmed befintlig, och i ännu högre grad planerad, järnväg. Fler cykelvägar behöver anläggas.
Med anledning av ovanstående yrkar jag att riksdagen ställer sig bakom att plats bör reserveras för cykelvägar utmed befintlig, och i ännu högre grad planerad, järnväg – för rekreation, för pendling eller ren förflyttning och för folkhälsa. Fler cykelvägar behövs utmed järnväg och på sikt bör Trafikverket åläggas ett ansvar för cykelfrågan.
|
Lina Nordquist (L) |
|