Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Försvarsmaktens ansvar för att säkra tillgången på rent vatten och tillkännager detta för regeringen.
PFAS-kemikalier är industriellt framställda och är väldigt svåra att bryta ner för såväl kroppen som miljön. Eftersom de lagras i kroppen kan de påverka bland annat levern och sköldkörtelhormoner. På EU-nivå har det nyligen beslutats om ett nytt vattendirektiv med en skärpning av nivån av PFAS-kemikalier som man anses kunna få i sig utan att det medför negativa hälsoeffekter.
Vattenverket Brantafors i Ronneby, Tullinge vattenverk i Botkyrka och Uppsala vatten är några exempel på anläggningar där PFAS-kemikalier har påträffats i dricksvattnet och där Försvarsmaktens anläggningar pekas ut som ansvariga för utsläppen.
Med de senaste årens låga grundvattennivåer och bevattningsförbud har frågan om att säkerställa tillgång till rent vatten blivit något som allt fler kommuner behövt engagera sig i. Försvarsmakten har i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hantering av föroreningar från sina anläggningar. I denna handlingsplan konstateras: ”Idag finns metoder för rening av vatten med kolfilter, men det är en mycket kostsam och icke hållbar process om den genomförs i större skala.” Ambitionen i handlingsplanen är dock att på sikt hitta nya metoder för sanering och rening.
I dagsläget pågår kostsamma tvister mellan kommuner som drabbats och Försvarsmakten om vem som ska stå för kostnader för sanering av förorenade områden och rening av vatten med kolfilter så att vattenverk kan fortsätta användas eller tas i bruk igen. Att säkra tillgång till rent vatten bör vara ett ansvar för samtliga berörda myndigheter, så även Försvarsmakten. Försvarsmakten bör därför få ett tydligare uppdrag att bidra till att säkra rent dricksvatten.
|
Malin Danielsson (L) |
|