Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stråket Stockholm–Oslo ska utpekas som en stomnätskorridor för EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T) och tillkännager detta för regeringen.
Stråket Stockholm–Oslo är Nordens folkrikaste korridor och närmare 3,5 miljoner människor bor utmed detta stråk. Resandet inom stråket och mellan noderna Stockholm och Oslo har ökat kraftigt de senaste åren.
Trafikverket har presenterat åtgärdsvalsstudier (ÅVS) som pekade på att det finns stora brister i tillgänglighet och punktlighet för personresor på spår inom stråket. Men även att det finns brister i trafiksäkerheten på delar av vägnätet. I åtgärdsvalsstudier pekas Värmlandsbanan ut som den största flaskhalsen för den spårbundna trafiken, och sträckan Valnäs–Töcksfors är den enda delen av E18 mellan huvudstäderna som inte är mötesseparerad. Även om denna sträcka till del nu kommer att förbättras genom förslag i budgeten för 2022 så återstår viktiga investeringar inte minst i anslutning till Töcksfors. Trots den ökande trafiken och bristerna i infrastrukturen mellan Stockholm och Oslo är stråket ej utpekat som en stomnätskorridor inom ramen för EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T).
I maj 2018 kungjorde regeringen att den avsåg att prioritera hela stråket Stockholm–Oslo i samband med den översyn av CEF inom ramen för TEN-T som nu äger rum. Enligt uppgift kommer dock inte stråket att bli prioriterat av EU-kommissionen mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktivitet samt att regeringen i dialogen med kommissionen i stället har prioriterat andra sträckningar.
|
Pål Jonson (M) |
|