Vildsvinsstammen växer rekordsnabbt och har nu börjat röra sig norrut. Den svenska vildsvinsstammen består av cirka 200 000 till 300 000 vildsvin. Eftersom varje fullvuxen sugga normalt får 5 till 6 kultingar per kull tar vildsvinen ofta över i områden och orsakar stor skada. På landsbygden handlar det om sönderbökade åkrar och minskade skördar, vilket leder till ekonomiska bortfall. I bostadsområden är det trädgårdar, fotbollsplaner och kyrkogårdar som blir förstörda. Utöver den stora förödelse som de orsakar på marker i södra Sverige så ser vi även fler viltolyckor i takt med vildsvinsstammens tillväxt. Halland är ett av de län som drabbas hårdast och där Jägareförbundet anser att jakttrycket bör ökas för att problemen inte ska eskalera. I Onsalatrakten har de problem som vildsvinen orsakar minskat något tack vare intensiv störningsaktivitet av lokala jägare, men nu ser man tecken på att vildsvinsstammen återigen ökar i Halland.
Idag slutar många jägare jaga vildsvin när frysboxen är full eftersom allt vildsvinskött som säljs måste passera en vilthanteringsanläggning. Det finns alltså få incitament för ökad vildsvinsjakt eftersom försäljningen av köttet är så pass komplicerat reglerad. Regelverket är baserat på rädslan för trikiner, en rundmask som kan infektera flera däggdjur inklusive människan. Smittan överförs av larver som ligger i värddjurets muskler, vilket är grunden till den hårda lagstiftningen.
När jägaren själv eller någon i jaktlaget behåller köttet räcker det att ett trikinprov postas in till godkänt laboratorium men om någon utanför familjen ska få köttet kräver lagen att en vilthanteringsanläggning utför exakt samma trikintest. Som jägare får du sälja mindre mängder viltkött direkt till konsumenter med undantag för just vildsvin som tillsammans med björn är det enda vilt som måste gå via en vilthanteringsanläggning. Detta trots att det redan är lag på att trikintesta allt kött som säljs.
Många vilthanteringsanläggningar ligger långt bort från jägaren, vilket gör det svårt att transportera viltet till anläggningen. I många fall blir det därför mer kostsamt att transportera viltet till anläggningen än vad man får betalt av vilthanteringsanläggningen. Därför bör regelverket för vilthanteringsanläggningar ses över för att förenkla etableringen av fler lokala vilthanteringsanläggningar.
Vildsvinskött är ett fantastiskt livsmedel som fler bör få kunna ta del av. Det klimatsmarta vildsvinsköttet bör ses som en resurs i dagens samhälle där många bryr sig mycket om sin individuella miljöpåverkan. Viltkött bör kunna användas i större utsträckning för att därigenom bidra till en mer hållbar köttkonsumtion. Därför bör vi ändra regelverket så att jägare får sälja vildsvinskött direkt till konsumenter på samma sätt som övrigt viltkött.
Livsmedelsverket har tagit fram förslag till förenklingar kring försäljning av vildsvinskött. Många av förslagen är positiva och leder till lättnader i regelverket. De har dock också föreslagit att jägare ska gå en kurs om fyra timmar för att få lov att sälja sitt kött. Detta ökar endast byråkratin och stelbentheten i systemet. Jägare vet redan hur man tar hand om vilt och hur man skickar in trikinprov, eftersom det redan idag är lag på trikinprov. Menar man allvar med att underlätta vildsvinsjakten och försäljningen av vildsvinskött bör det endast vara krav på tillhörande trikinprov vid försäljning av köttet.
Det är positivt att trikinprov nu är subventionerade men mer behöver göras. Det är hög tid att politiken ser över regelverken och producerar mer tidsenliga förslag för en långsiktigt hållbar förvaltning av vildsvinsstammen genom utökad möjlighet till försäljning av vildsvinskött.
|
Helena Storckenfeldt (M) |
|