Under pandemin vande vi oss vid att inte få träffa vänner, familj eller övriga släktingar som vi brukar. Vi visste inte riktigt hur våra gamla föräldrar mådde och barnen fick inte träffa sina morföräldrar.
Under det dryga året som vi har varit isolerade har det varit frustrerande och jobbigt och vi har känt oss begränsade i tillvaron. Vi har undrat om det verkligen varit nödvändigt och till och med ifrågasatt lagligheten. Glädjen är enorm nu när restriktionerna lättar något. Äntligen får vi resa nästan vart vi vill och träffa vem vi vill!
Men det gäller inte alla medborgare i Sverige. Det gäller inte de som tvingas leva isolerade från gamla vänner varje dag, varje månad, varje år. De som tvingas riva upp sin vardag, ta barnen från skolan, flytta till en ny adress på en ort där de inte känner någon. De som tvingas klippa alla band med sin familj. Vi pratar om kvinnor som tvingas leva gömda, för att deras liv och hälsa hotas av en man som de tidigare haft en relation med.
Dessa kvinnor får sina liv beskurna på ett långt mycket värre sätt än vad vi fick genomleva under pandemins restriktioner. De tvingas själva bekosta sin flytt och betala sina omkostnader för larm och säkerhetsanordningar. De riskerar att myndigheter eller bekanta röjer deras identitet. De får flytta igen. De nekas ofta lån av banker för att köpa hus, för de kanske måste flytta snart igen … Deras försäkringspremier är högre än andras, och de har begränsade möjligheter att skaffa telefonabonnemang.
Kvinnors fundamentala mänskliga rättigheter åsidosätts när våldsamma mäns rörelsefrihet ofta väger tyngre än kvinnors och barns trygghet och säkerhet. Det är kvinnor som måste fly, gömma sig, medans män fortfarande har friheten att söka upp eller på annat sätt kontakta kvinnan och därmed fortsätta hoten och trakasserierna.
Idag kan mannen söka upp kvinnans vistelseort när ett kontaktförbud upphör. En kvinna ska kunna leva ett liv fritt från påfrestningen av oron att kontaktförbudet slutar att gälla.
Idag går det inte heller att ansöka om utvidgat kontaktförbud när kvinnan har skyddade personuppgifter eller skyddad folkbokföring eller lever gömd.
Det finns exempel där kommuner tvingats att lämna information om huruvida en gömd kvinna arbetar inom kommunen eller inte, trots att kvinnan haft skyddad identitet. Offentlighetsprincipen väger tyngre än kvinnans rättssäkerhet. Detta måste ändras.
Ibland måste dessutom den gömda kvinnan medverka till att barnen får träffa pappan, som fortfarande kan ha umgängesrätt med gemensamma barn. Samma person som alltså utgör en sådan fara för mamman att hon för sin egen säkerhet fråntas rätten att leva ett normalt liv. Vilket ansvar och press läggs på barnen i en sådan situation?
Vi menar att en dom om våld i nära relation ska ha en tydlig inverkan på bedömningen av en förälders lämplighet vid beslut om vårdnad och umgänge vid en vårdnadstvist.
13 000 kvinnor i vårt land lever med någon form av skyddad identitet. De får inte ett friare liv, inte heller efter pandemin när restriktionerna lättar.
|
Helena Vilhelmsson (C) |
Annika Qarlsson (C) |