Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om naturvårdsavtal mellan markägare och staten och tillkännager detta för regeringen.
Runt om i Sverige bildas årligen naturreservat eller att staten går in och ålägger markägare att jordbruksmark eller skog inte får brukas utifrån olika skyddsarter för djur och växter. Den som bäst kan sköta marker och skogar är den enskilda markägaren som i generation efter generation har brukat sin jord och samtidigt bidragit till biologisk mångfald, livsmedelsproduktion och en aktiv skogsproduktion.
När staten ofta går in och bildar ett naturreservat eller lägger en våt hand över en privat markägares ägor så kan jord och skog som brukats aktivt under många år helt plötsligt inte brukas lika aktivt längre. Om det är så att ett område av skog eller jord bör skyddas så ska staten i dialog och samtal med den berörda markägaren komma fram till en lösning om hur marken ska skyddas. Staten bör då också i högre grad upprätta naturvårdsavtal med markägaren så att tamboskap fortsatt kan beta marken eller att skog fortfarande kan brukas, gallras och huggas. Utifrån detta man kan se flera aspekter på det:
Regeringen bör därför skyndsamt tillsätta en utredning om hur naturvårdsavtal bättre ska användas när jord och skog ska skyddas och som också gör det lättare för markägaren att fortsätta äga marken och få en skälig ersättning för det.
|
Mikael Larsson (C) |
|