Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta en utredning om hur lagstiftningen kring skjutbanor kan skyddas från inskränkningar som drabbar svenskt jakt- och sportskytte och tillkännager detta för regeringen.
När det gäller permanenta skjutbanor och skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskyttet och jakt, exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte och PPC (rörligt skytte och skytte från lägre positioner än knästående). Detta gäller även jägarnas träningsskytte som bedrivs på jaktstigar med kula och hagel på många platser runtom i landet samt övningsskytte och inskjutning av vapen på egen mark.
Det ska i lagen kring permanenta och tillfälliga skjutbanor inte finnas utrymme för Polismyndigheten att ta fram föreskrifter och allmänna råd som kan försvåra eller stoppa sportskytte eller jakt. Detta är något som fram till idag har fungerat utan problem men som polisen funnit ett egenintresse i att ändra på, detta utan att ta hänsyn till konsekvenserna för svensk jakt och sportskytte. Jakt och sportskytte är djupt förankrat i det svenska samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil som kan avgöra valet av bostadsort, och jägarna måste kunna sköta landets viltvård. Även det renodlade sportskyttet engagerar många och har en traditionell koppling både till polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen. Detta ska värderas högt, inte nedvärderas genom inskränkningar. Skyttet är en viktig grund för totalförsvaret, både för upprätthållande av kompetens och för utveckling av densamma.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|