Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av kostnader för hyrpersonal inom vården och vad en vårdmoms på 25 procent har inneburit och kommer att innebära för alla privata vårdföretag efter den treåriga kompensationstiden och tillkännager detta för regeringen.
Den 1 juli införde Skatteverket 25 procent moms på köp av vård och omsorgstjänster. Denna s.k. vårdmoms hyrsjuksköterskor stod 2018 för en kostnad på ca 5,4 miljarder kronor. En ökning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat varje år sedan 2011, ökningstakten har dock avtagit.
Utvecklingen skiljer sig stort åt i olika regioner och mellan olika områden (primärvård, psykiatri etc.). Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Det blir en oerhört märklig drabbar en redan hårt pressad vård och omsorgssektor. Köp av konsulttjänster, hyrläkare, ekvation när skatteverket kräver 25 procent moms på denna hyrkostnad. Kommuner och regioner får kompensation för den ökade momskostnaden men de alternativa driftsformerna ska ta dessa pengar ur eget kapital. Momskostnaden för hyrpersonal innebär en kostnad på ca 1,4 miljarder kronor per år. Pengar som det offentliga kompenseras för och då uppstår den knepiga ekvationen. Var ska dessa 1,4 miljarder kronor tas ifrån? Ska vi höja skatten i alla regioner för att kompensera för skatteverkets vårdmoms. Den rödgröna regeringen har tillskapat en momskompensation till alternativa driftsformer på 210 miljoner per år under tre år. I Sverige har vi 21 regioner som ska dela på den summan och det krävs inte stora matematiska kunskaper när man ska räkna ut att skillnaden mellan Stockholm och exempelvis Dalarna kommer att bli enorm. Dalarna kommer inte att få stor del av den kompensation som staten utlovar jämfört med de stora regionerna.
Regeringen bör ge i uppdrag att genomföra en översyn över de kostnader som all hyrpersonal genererar i hela landet. Vård på lika villkor är en rättighet.
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
Ann-Britt Åsebol (M) |