Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att införa en ytterligare nivå för undersköterskor, legitimerad undersköterska, och tillkännager detta för regeringen.
Undersköterska är ett för både hälso- och sjukvården samt i många olika omsorgsverksamheter mycket viktigt yrke. Många arbetsuppgifter ligger på just undersköterskan och ansvaret är många gånger stort. Undersköterskor är ofta de som är första linjens sjukvård och ska bedöma när ytterligare kompetenser behövs för att skapa en bra vård och omsorg – något som blivit ännu tydligare under covid-19-pandemin.
Undersköterskeyrket har varierat i fråga om både status och vilken typ av arbetsuppgifter som får ligga på yrkesgruppen. Det varierar mellan olika typer av verksamhet, men också över tid. Då det har varit brist på sjuksköterskor har undersköterskor tagit ett större ansvar och då bristen inte har funnits har man fått släppa arbetsuppgifter.
Yrkeskåren har ofta haft en lång arbetslivserfarenhet, vilket också har lett till att arbetsuppgifterna har gjorts mer avancerade. Nu finns ett behov av fler undersköterskor och av att tydliggöra vad som ska ingå i grundutbildningen. Det finns också ett behov av att skapa en karriärstege för undersköterskor och en specialisering inom olika kompetenser på samma sätt som det finns för sjuksköterskor och läkare. Undersköterska skulle då kunna bli ett yrke som fick legitimation, och då man har erhållit legitimation skulle en behörighet ges inom olika specialiteter som säkrar kvaliteten på kompetensen. Detta skulle kunna vara en del i att ge undersköterskor högre status i sitt yrke och också ge efterlängtat tillskott av kompetent personal och en löneutveckling inom yrket.
En legitimation är också viktig som ett bevis på faktisk kompetens och vid grava tjänstefel kan en legitimation också dras in. Detta kan ge en viktig kvalitetsförhöjning i vård och omsorg, man kan få sin legitimation indragen och därmed förlora accessen till yrkesuppgifterna.
|
Lotta Olsson (M) |
|