Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag för användning av glyfosat i bekämpningen av parkslide och tillkännager detta för regeringen.
Längs med de blekingska vägarna har det sedan en tid satts upp ett stort antal stolpar med rektangulära, starkt orangea skyltar fästa i toppen. Dessa är markeringar för vägunderhållspersonal som regelbundet slåttrar vägrenarna att inte röja just där, då stolparna markerar buskage av parkslide.
Parkslide har sitt ursprung i Asien och har under lång tid importerats till Sverige som en väldigt populär och dekorativ trädgårdsväxt, men som visat sig vara en starkt invasiv och svårbekämpad art och som under åren fått ordentligt fäste i den svenska naturen. Särskilt i en gynnsam växtzon som den i Blekinge, men problemet är utbrett i hela Sverige.
Kunskapen hos Sveriges kommuner, markägare och privatpersoner om hur invasiv parkslide är och hur den ska bekämpas är väldigt varierande, men generellt sett låg. Det figurerar många uppslag om bekämpningsmetoder av parkslide, såsom hett vatten, salt eller bökande grisar, men de flesta av dessa metoder riskerar bara att förvärra situationen. Bland invasiva arter beskrivs parkslide av bland annat Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som varandes i sin egen liga och svårast att bekämpa på grund av att den kan etablera sig nästan var som helst, spridas även med millimetersmå rotfragment och skjuta rotskott många meter ifrån huvudplantan. Andra växter kan bekämpas mekaniskt för hand, men det går alltså inte med parkslide, då den reagerar mycket aggressivt vid avverkning.
Trots det finns det idag inga förbud mot att odla parkslide och varken markägare eller kommuner har, som i fallet är med till exempel jättelokan, skyldighet att bekämpa växten. I Naturvårdsverkets Metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande växter* rubriceras parkslide som en ännu ej reglerad problemart i Sverige och myndigheten har ännu inte heller några tydliga rekommendationer om hur den ska bekämpas. Och här ligger tyvärr Sverige efter i beslutsfattandet. Norge kom med sin första nationslista med riskbedömda arter 2007 och Danmark kom med sin handlingsplan 2009. Sverige skulle ha publicerat sin lista 2017, men den har fortfarande inte släppts.
I Storbritannien har forskning** om parkslide pågått i tio års tid med en lång rad studier på växtens beskaffenhet och hur den ska bekämpas. Enligt dessa studier finns det idag egentligen bara en säker bekämpningsåtgärd och det är glyfosat. Glyfosat som substans i växtbekämpningsmedel är omdebatterat. Det används storskaligt inom jordbruket med begränsningar, då påverkan på den biologiska mångfalden, inte minst för vattenlevande djur via läckage från odlingar, har påvisats. Den 1 oktober i år införs dessutom förbud av glyfosat för användning på tomtmark och vissa allmänna platser.
Rätt användning och hantering av växtbekämpningsmedel är väldigt viktig. Om Naturvårdsverket ska sätta upp parkslide på listan över växter som ska bekämpas offensivt behövs också fungerande metoder. Då forskningen visar att användning av glyfosat är den enda hållbara bekämpningsåtgärden av parkslide behövs undantag göras och en strategi och föreskrifter tas fram om hur bekämpningen ska utföras.
Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) har engagerat sig starkt i frågan om parkslide och stödjer de brittiska forskningsresultaten och uppfattningen om att undantag för användning av glyfosat klass 2 är nödvändigt för att bekämpa växten. Enligt FOR är det viktigt att bekämpningen av parkslide utförs korrekt, där tidpunkt och glyfosatets koncentration är avgörande för att uppnå resultat och att inte ekosystemet tar skada. Därför är det viktigt att bekämpningen utförs av personer med licens och goda kunskaper om växten.
I dagsläget råder rekommendationen att helt enkelt låta parkslidet vara, såvida inte växten breder ut sig. Det har man alltså i Blekinge framsynt löst genom de orangea markeringarna längs vägarna, men i alltför många delar av landet vidtas inga åtgärder alls. Under tiden sprider sig parkslide i vår natur med förfärande hastighet och undantränger all annan växtlighet. Undantag för användning av glyfosat för bekämpning av parkslide behöver därför göras, föreskrifter tas fram och en strategi utverkas. Snarast. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
*https://www.naturvardsverket.se/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/metodkatalog-vaxter.pdf.
**https://for.se/wp-content/uploads/2021/09/Jones__Eastwood_2019_Sustainable_Control_JK.pdf.
|
Annicka Engblom (M) |
|