Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att verka för att tydliggöra nomenklatur, mätetal och riktning kring begreppet kommersialisering kring innovation och tillkännager detta för regeringen.
Inom ramen för samspelet mellan näringsliv såsom forsknings- och innovationspolitik har Sverige ett brett och framgångsrikt arbete kring innovation. Innovation, framtida uppfinningar, nya företag och nya affärsmöjligheter är avgörande för Sveriges framtida ekonomi och finansiering av vår gemensamma välfärd. Världsledande svenska företag har nått sin position genom kunskap, forskning, utveckling och medarbetare med rätt utbildning. Den pågående klimatomställningen såsom digitaliseringen, behovet av fler gröna jobb och grön teknik accentuerar detta än mer.
Regeringen har de senaste åren genomfört många insatser för utbildning, forskning, företagande och näringsliv. Under året har till exempel regeringen gjort satsningar för att Vinnova, Upphandlingsmyndigheten och Patent- och registreringsverket ska öka nyttiggörandet och kommersialiseringen av forskning och innovation. Statens satsningar på svensk forskning har även ökat de senaste åren med mångmiljardbelopp. Statliga myndigheten Vinnova stödjer även idag exempelvis nytänkande och innovation och främjar företagens framväxt. Vägen från idé, via potentiella produkter och tjänster, till marknaden kan dock fortfarande till sin natur ofta vara komplicerad.
Sverige är ett innovativt land och toppar i regel rankinglistor där länders innovationsförmåga utvärderas. Dock tenderar Sverige att hamna lägre i rankning kring begreppet kommersialisering och skapandet av nya marknader och nya företag. Det förekommer således indikationer på att Sveriges potential än mer kan tillvaratas kring den innovativa kraften och få denna ut på marknader. Trots att begreppet kommersialisering nu är spritt nationellt såsom internationellt finns dock ingen samstämmig bild kring vad begreppet kommersialisering ska inbegripa och vad som i detta mer specifikt ska rymmas. En akademisk debatt har även böljat åtminstone i ett par decennium om vad och varför kommersialisering av innovation sker. Till exempel om goda förutsättningar ska riktas på individ- och incitamentensnivå och i vilken grad statens roll är avgörande.
Om begreppet kommersialisering är oklart så blir därför riktningen och färdplanen kring kommersialisering inte heller uppenbar – med samhällets olika roller kopplat till begreppet, från företagare och företag, marknader, konsumenter, till universitet, myndigheter och institut. Om enhetlig nomenklatur, indikatorer eller nyckeltal kring begreppet kommersialisering är otydlig så riskerar styrningen bli ospecifik. För att mål ska vara lätthanterliga och tydliga att styra mot bör dessa bland annat vara specifika, mätbara och realistiska. Som ett öppet och handelsinriktat kunskapsland har Sverige mycket goda förutsättningar att hantera och även förhålla sig till fenomenet med kommersialisering. Därför behöver nomenklatur, mätetal och riktning kring begreppet kommersialisering kring innovation tydliggöras.
|
Markus Selin (S) |
|