Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förutsättningarna för att ta fram kontinuerliga bransch- och näringsområdesspecifika rapporter för den kulturella och kreativa sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges regering gjorde år 2016 en uppmärksammad satsning på att förbättra statistiken för och kring Sveriges kulturella och kreativa sektor. Tillväxtverket fick uppdraget som därefter kunde presentera verktyget Kreametern. Ambitionen var och är mycket god, dock når Kreametern ännu inte sin fulla potential, ytterligare insatser behövs.
Några av de statistikutmaningar som den kulturella och kreativa sektorn tampas med idag är standardkoder för näringsgrensindelningen, att tjänsteexport eller digital export inte kan mätas samt att indirekta värden i värdekedjorna är oklara.
För det första och angående SNI som är en standard för svensk näringsgrensindelning: Det finns idag verksamheter inom Sveriges kulturella och kreativa sektorer som är registrerade på SNI-koder som inte kan härledas till en specifik bransch, så kallade delade koder. Det går därför till exempel inte att säga om företag som är verksamma med reproduktion huvudsakligen verkar inom film- och tv-branschen eller inom musikbranschen. För det andra och angående Sveriges tjänsteexport från de kulturella och kreativa sektorerna, eller den digitala exporten, så kan detta inte mätas tillfredsställande. Detta trots ett läge där det mycket sannolikt har skett en ännu större ökning av båda dessa kategorier inom exporten, än skett av varuexporten. Samt den tredje aspekten där de indirekta värdena är oklara. Kreativa näringars indirekta påverkan på Sverige, Sverigebilden, attraktionen för turister, företagsetableringar med mera är av stort intresse.
Sverige har en lång tradition av att föra officiell statistik med mycket hög klass. Parallellt med detta har Sverige även några av världens mest framgångsrika sektorer inom just de kulturella och kreativa näringarna. Sverige är ett av tre länder i hela världen som är nettoexportörer av musik, det vill säga får in mer ersättning för musik som spelas utomlands än vad som betalas till utlandet. Ur ett näringspolitiskt perspektiv tenderar de kulturella och kreativa näringarna generellt att få mindre uppmärksamhet jämfört med till exempel svensk basindustri, där bristande statistik kan vara en orsak till detta. Ett uppdrag från regeringen skulle exempelvis kunna gå till Tillväxtverket för att ta fram kontinuerliga bransch- och näringsområdesspecifika rapporter för den kulturella och kreativa sektorn. Löpande mätningar och inkommande statistik av den kulturella och kreativa sektorn ger ledtrådar för att kunna utveckla branscher och Sveriges hela ekonomi.
|
Markus Selin (S) |
|