Strandskyddet har blivit en hämmande regel för många delar av landet vars unique selling point just är möjligheter till boende och bebyggelse i strandnära lägen. Hela grundtanken bakom strandskyddsreglerna är ju att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden – vilket är särskilt viktigt i regioner och storstäder där boendeförtätningen är som störst – men att samma regler ska gälla även i områden som har god tillgång till vatten och strandnära lägen, och som är glest befolkade, är inte rimligt. LIS-områdesregelverket är uppenbarligen inte adekvat.
Ny lagstiftning måste på plats som säkerställer att strandskyddsinstitutet tar sin utgångspunkt i de olika förutsättningar som finns runtom i landet och alltså inte som huvudregel innebär en strikt begränsning av äganderätt och möjlighet till utveckling, där endast dispenser och undantag kan bli aktuella. Strandskyddet måste vara olika i olika delar av Sverige för att hela Sverige ska kunna nå sin fulla potential i ett redan bostadsansträngt läge. Det generella strandskyddet måste reformeras och detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Viktor Wärnick (M) |
John Weinerhall (M) |