Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur det nationella och lokala ansvaret för vattenvården kan stärkas i enlighet med uppsatta miljömål och tillkännager detta för regeringen.
Vatten är vårt viktigaste livsmedel; hav och sjöar utgör grundläggande livsbetingelser. I enlighet med FN:s globala mål ska vi säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla samt bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten uppnår dock inte ca 80 % av våra kustvatten god ekologisk status utifrån vattenförvaltningens statusklassning. Inga kustvatten uppnår god kemisk status. Fiskebeståndet är till stora delar borta eller inte längre tjänligt som föda.
Om vi vill värna vårt vatten för klimatet skull samt för att skapa en bättre livsmiljö för oss alla, måste staten ta en större roll i ansvaret. Idag är en stor del av vattenvård splittrat mellan olika nivåer från statliga myndigheter, till länsstyrelser, regioner, kommuner, vattenråd, vattenvårdsförbund och olika kommunala aktiebolag.
Det behövs en effektivare lagstiftning med syfte att få en stärkt och likvärdig vattenvård samt ökad tillsyn. Kommunerna behöver ges strängare tillsynsplikt genom erforderlig mätning, provtagning, riskbedömning, spårning av utsläpp, m.m. Det behöver också ses över hur viten och straffavgifter skall stärkas för att nå bättre följsamhet i vattenvården. Att klara av detta är en central del i vårt klimatansvar och för att möjliggöra en hållbar utveckling.
|
Elin Gustafsson (S) |
|