Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över ordningsvakters rätt till kränkningsersättning och om denna borde utvidgas och tillkännager detta för regeringen.
I dag ställs högre krav för att skadestånd i form av kränkningsersättning ska utgå när till exempel poliser är utsatta för brott. I praxis ställs relativt höga krav för ersättning i dessa fall. Detta gäller även för andra yrkesgrupper, till exempel anställda inom kriminalvården eller psykiatrin, då de har anledning att räkna med angrepp i arbetet och att något mer krävs för att en allvarlig kränkning ska kunna konstateras. Det finns anledning att befara att detta högt ställda krav även gäller när ordningsvakter utsätts för brott.
I en tid där polisbristen tyvärr är utbredd och människor upplever en otrygghet i det offentliga rummet, får ordningsvakterna ta allt mer ansvar. Vi moderater vill utöka resurserna till Polismyndigheten och rättsväsenet, men ordningsvakterna spelar också en viktig roll för att skapa trygga miljöer. De kvinnor och män som väljer att arbeta som ordningsvakter i en tid då vi tyvärr ser att brott på gator och torg ökar, har rätt att förvänta sig att samhället också ställer upp för dem om de utsätts för kränkningar.
En utredning bör därför tillsättas för att föreslå lämpliga förändringar i lagstiftningen som syftar till att skadestånd vid allvarliga kränkningar kan utgå i fler fall när ordningsvakter är brottsoffer. Att till exempel spotta en ordningsvakt i ansiktet bör alltid leda till skadestånd. Detsamma ska gälla när ordningsvakter utsätts för våld som är att jämföra med misshandel av normalgraden.
|
Cecilie Tenfjord Toftby (M) |
|