Den globala och digitaliserade ekonomin är ett faktum. Allt från att andra länders pensionssparande omsätts i företagsinvesteringar i Sverige till att digitala betalningslösningar underlättar vardagshandeln i hela samhället. Allt fler tar dagligen del av den globala ekonomi som har vuxit fram. Vi köper saker på nätet, lägger om våra bolån digitalt eller hyr en lägenhet via nya tjänster. Nystartade företag kan direkt vända sig till konsumenter i hela världen och etablerade företag kan söka personal och kapital internationellt. Allt detta är bara möjligt för att det finns bakomliggande finansiella system som är tillförlitliga.
För att klara återhämtningen efter coronakrisen behöver Sverige alla jobb och varenda skattekrona. Varje hushåll och företag är en del av den globala ekonomin och därför kommer utvecklingen av finansiella tjänster spela en avgörande roll. Stockholm har förutsättningar att vara ledande i Europa i detta jobb- och tillväxtskapande.
Sverige har en historia av att ligga i framkant i den tekniska utvecklingen. Den svenska finansiella sektorn är dynamisk och driver utveckling. Svenska fintechbolag driver teknikskiftet i den finansiella sektorn och skapar nya arbeten. Sverige har en unik möjlighet att kapitalisera på vårt tekniska kunnande på den globala marknaden och vara drivande i utvecklingen under många år framöver.
Sverige har, trots vår potential, börjat halka efter med låg produktivitetsutveckling, lägst tillväxt i EU och en regleringsbörda som gör det svårt för företag att starta och växa. I stället för att fortsätta förlora jobb och skatteintäkter till andra länder bör Stockholm utvecklas till att bli en attraktiv knutpunkt för utveckling inom finanssektorn. Den finansiella sektorn i Sverige står för tre procent av BNP, vilket motsvarar 160 miljarder kronor. Det är en betydande andel som skapar 85 000 arbeten och stora skatteintäkter till staten. Ändå är den svenska finansmarknaden en mindre del av BNP än i många andra länder i Europa. I Norge står finanssektorn för fem procent av BNP och i Danmark står den för hela sex procent av BNP.
Större delen av Sveriges BNP i den finansiella sektorn finns i Stockholmsområdet. Närmare bestämt 110 miljarder kronor. Det motsvarar sju procent av bruttoregionprodukten (BRP) för Stockholm. Sektorns andel har sjunkit från nio procent på några få år. I förlängningen finns det risk att innovation och entreprenörskap, både i finansbranschen och i branscher som utvecklas i symbios med nya finansiella tjänster försvinner från Sverige om det inte finns goda förutsättningar att utvecklas. Genom att aktivt motarbeta tillväxt i den svenska finanssektorn så har regeringen redan fått Nordea att flytta till Finland och fler företag kommer följa efter om inte något förändras.
Finanssektorn är viktig för hela Sverige. En kommission bör tillsättas som tar fram konkreta förslag för att förbättra förutsättningarna för hela den finansiella sektorn.
Det finansiella systemet ska vara stabilt och banker ska vara motståndskraftiga mot kriser. Detta faktum och Sveriges historiska erfarenhet visar att det är centralt med tydliga regler för den finansiella sektorn. Regleringarna behöver dock alltid anpassas för att främja innovation samtidigt som huvuduppgiften är att värna den finansiella stabiliteten. Lager på lager av inhemska och internationella regleringar riskerar att motverka sitt syfte och förhindrar nya effektiva lösningar och innovationskraft. Onödiga detaljregleringar förhindrar sektorn att växa och gör det ogynnsamt för företagen att välja Sverige i stället för andra länder. Finansinspektionens uppdrag behöver vara tydliga så att brottslighet och systemrisker motverkas medan innovation och effektivitet främjas.
Sverige behöver mer aktivt underlätta för entreprenörskap inom fintechsektorn. Skattereglerna för småbolag bör ses över och möjliggöra bättre förutsättningar för att utfärda optionssystem och andra ersättningsmodeller. Företagen behöver ges större frihet att välja på vilket sätt de ersätter sina anställda. Alla som bedriver verksamhet i Sverige ska betala skatt enligt gällande regler, men dagens villkor för riskvilligt kapital omgärdas av alltför oklara regler, vilket tränger undan investeringar i Sverige.
De kompetenser som Stockholmsregionens teknikintensiva företag är i behov av har också i delar en global marknad, varför förutsättningar att kunna rekrytera rätt kompetens är centrala för de företagens överlevnad. Sveriges regler kring arbetskraftsinvandring behöver reformeras för att undvika att personer med arbete utvisas. Sverige behöver även förenkla reglerna kring visum för de som vill investera och starta företag i Sverige och införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill komma till Sverige för att söka jobb.
De sammanlagda företagsstöden från staten omfattar omkring 20–30 miljarder kronor årligen. Det finns betydande brister i de statliga systemen för företagsstöden. Samordningen kring de statliga företagsstöden är svag och stöden är uppdelade på många myndigheter som ofta arbetar mot samma målgrupper. Målet med stöden är ofta oklart. För att stöden ska vara motiverade krävs att det går att bedöma effekterna. För att förbättra företagsklimatet och den startupkultur som i Sverige är som starkast i Stockholmsregionen, som bidrar till regionens tillväxt och konkurrenskraft bör dagens företagsstöd reformeras för att vara utvärderingsbara och koncentreras till tidiga skeden där de gör mest nytta.
Coronakrisens effekter i Sverige är och har varit omfattande. Samtidigt tackar Sverige varje dag nej till nya företag genom att motarbeta finanssektorn. Fasar man ut hämmande regleringar, underlättar för entreprenörskap inom fintechsektorn samt säkrar kompetensförsörjning och konkurrenskraftiga skatter lägger vi grund för fler jobb och ökade skatteintäkter.
|
Niklas Wykman (M) |
|