Bostadssektorn är idag relativt lågt beskattad i Sverige. Idag ser vi att de som sitter med stora fastigheter med möjlighet till stora vinster får subventionerade lån samtidigt som man slipper betala skatt och höga räntor. När alliansregeringen avskaffade fastighetsskatten samtidigt som man valde att behålla ränteavdragen skapades en obalans. Det gör att staten subventionerar lån men inte längre löpande beskattar avkastningen från bostadsinvesteringar.
Att köpa en bostad är för de allra flesta det enskilt största ekonomiska beslutet man fattar under sin livstid. Det är därför väldigt viktigt att det finns långsiktiga förutsättningar vid ett sådant köp.
Idag kostar ränteavdraget ungefär 36 miljarder kronor för svenska staten. Det är en subvention som till största del gynnar höginkomsttagare. Enligt SCB går 85 procent av avdraget till den rikaste halvan av hushållen och den rikaste tiondelen av befolkningen får hela 20 gånger mer i ränteavdrag än den fattigaste tiondelen. Och i takt med att räntorna ökar kommer avdragen att få allt större budgeteffekter för staten men också skapa större ekonomiska skillnader mellan de som äger sin bostad och de som inte gör det.
Ränteavdragen utgör också en betydande risk för den svenska ekonomin. Svenska hushåll är bland de mest belånade i hela EU och ränteavdraget uppmuntrar och underlättar fortsatt belåning. En utfasning vore ett sätt att stoppa den växande privata skuldsättningen och ta ansvar för en fungerande bostadsmarknad.
Genom att successivt avskaffa ränteavdraget omfördelas resurser från de rikaste till det gemensamma, vilket ger ökade resurser till investeringar i sådant som bygger Sverige starkt, till exempel bostadsbyggande, hållbar infrastruktur och vår gemensamma välfärd. Det ger bättre förutsättningar för en hållbar ekonomisk utveckling samtidigt som det ökar jämlikheten.
|
Magnus Manhammar (S) |
|