Många kommuner i Sverige har ett, i relation till antalet helårsboende, mycket stort antal delårsboende. Dessa kommuner är ofta kustkommuner där antalet turister under särskilt sommarmånaderna också är mycket stort. Det innebär sammantaget stora utmaningar för berörda kommuner att dimensionera och finansiera den offentliga samhällsservicen och infrastrukturen.
I kommunerna i norra Bohuslän beräknas antalet delårs- respektive helårsboende vara nästan lika många. Tanum och Sotenäs beräknas till och med ha fler delårs- än helårsboende.[1] De många delårsboende liksom turisterna är för kommunerna utmed Bohuskusten oerhört viktiga. Utan dessa hade ett mycket stort antal lokala företag och arbetstillfällen gått förlorade och underlaget för kommersiell service hade krympt drastiskt. Utifrån ett kommunalekonomiskt perspektiv är det dock utmanande för berörda kommuner att erbjuda offentlig service motsvarande behov och efterfrågan från den sammanlagda befolkningen av delårs- och helårsboende. Detta eftersom den kommunala servicen huvudsakligen finansieras av kommunalskatt som endast betalas av dem som är folkbokförda i kommunen. Mot denna bakgrund har det under många år lagts riksdagsmotioner som likt denna innehåller förslag om förändrade regler avseende folkbokföring och därmed var personer är skattskyldiga.
Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen landat i ställningstagandet att debiteringen av kommunalskatt inte bör få variera med den skattskyldiges delårsboende i olika kommuner.[2] Detta ställningstagande har motiverats med att en ordning där debiteringen av kommunal skatt skulle variera med den skattskyldiges delårsboende skulle resultera i ett ökat uppgiftslämnande och enligt utskottet dessutom vara nästintill omöjligt att kontrollera.[3] Någon vidare utredning av frågan har dock inte gjorts varför skatteutskottets ställningstagande kan ifrågasättas. Undertecknad förstår dock utskottets farhågor och delar bedömningen att en ordning där kommunalskatten skulle fördelas utifrån hur länge en person de facto bor i olika kommuner sannolikt skulle vara förknippad med betydande problem. Samtidigt är det minst sagt problematiskt att många personer bor en mycket stor del av året i sin fritidsbostad utan att betala en krona i kommunalskatt till kommunen där fritidsbostaden ligger. Denna problematik har blivit än mer påtaglig under coronapandemin då många valt att spendera mer tid i sina fritidshus. Möjligheten att vara folkbokförd och betala skatt i mer än en kommun under ett och samma kalenderår bör därför utredas. Utöver att utreda hur debitering av kommunalskatt skulle kunna relateras till den enskildes boende bör också förenklade modeller utredas. En modell där kommunalskatten fördelas mellan flera kommuner, för personer med flera boenden, utifrån en fastställd schablon bör prövas. Exempelvis en modell där kommunalskatten under två eller tre månader per år tillfaller den kommun där personen är delårsboende och övriga månader tillfaller den kommun där personen huvudsakligen bor. Med ett sådant system torde de problem som skatteutskottet tidigare har anfört kunna undvikas. Nackdelen är givetvis att skatten skulle fördelas just schablonmässigt och inte helt proportionerligt utifrån var en person med flera boenden faktiskt bor. Likväl skulle det möjliggöra en betydligt mer rättvis skattefördelning än idag och ge kommuner med en hög andel delårsboende förbättrade möjligheter att erbjuda service och infrastruktur dimensionerad efter kommunernas sammanlagda befolkning.
Dagens ordning där personer med dubbelt boende i hög grad nyttjar kommunal service i två kommuner men bara betalar skatt till den ena är såväl otidsenlig som orättvis. Som ett alternativ till att låta personer med dubbelt boende betala skatt i flera kommuner kan dagens kostnadsutjämningssystem ses över. Regeringen bör pröva möjligheten att kompensera kommuner med ett stort antal eller en hög andel delårsboende, inom ramen för kostnadsutjämningssystemet, för de ökade kostnader som detta innebär.
|
Johan Hultberg (M) |
|
[1] Martina Johansson, Tillväxtgrupp Delårsboende: Med fokus på utveckling av offentlig och kommersiell service i norra Bohuslän, 2013, s. 5. https://www.tillvaxtbohuslan.se/delarsboende/wp-content/uploads/
sites/5/2014/04/slutrapport-tillvaxtgrupp-delarsboende-10MB.pdf (hämtad 2020-09-22).
[2] Se exempelvis skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU26 s. 50.
[3] Ibid.