Företagen är både den ekonomiska basen och motorn för Jämtlands läns ekonomi. Det är viktigt att underlätta för fler företag att starta, växa och anställa. För att möjliggöra utveckling och tillväxt måste företagens kapitalförsörjning underlättas. Jämtlands stora geografi och förhållandevis få finansiella aktörer är hämmande faktorer för småföretagare och entreprenörer. Det var just därför som dåvarande regeringen 2011 satsade 2 000 miljoner på Inlandsinnovation med säte i Östersund, för att underlätta finansiering av näringsverksamhet i skogslänen.
Den parlamentariska landsbygdskommittén presenterade i januari 2017 sitt slutbetänkande. Det är värdefullt att det finns en politisk enighet kring förslagen. Enigheten har dock skapat begränsningar. Det finns starka skäl för att som ett första steg genomföra kommitténs förslagslista. Förutsättningarna att bo och verka på olika platser är i dag allt annat än likvärdiga, och av den anledningen har kommittén föreslagit speciella åtgärder inom det så kallade stödområdet, till exempel avskrivning av studieskulder. Det är dock olyckligt att utestänga stora delar av länet, däribland fjällområden. Det rimliga är att hela länet inkluderas med undantag för de centrala tätorterna Östersund och Frösön.
Skattepolitiken kan användas som ett tillväxtredskap för hela landet genom att flera delar av den statliga fastighetsskatten regionaliseras, i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionens möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån egna förutsättningar. Ett kraftfullt redskap i den norska regionalpolitiken är att delar av de värden som vattenkraften genererar stannar i kommuner och län där produktionen sker, och därmed medverkar till tillväxt och utveckling.
När det gäller resurstilldelning har befintliga fördelningsmodeller missgynnat länet, på grund av länets stora yta i relation till få invånare. Ett exempel på det är det kommunala skatteutjämningssystemet. Det gäller även riktade statliga bidrag och infrastrukturanslagen. Likvärdiga förutsättningar för vård, skola och omsorg ska finnas i hela landet! Basnäringarna i form av jordbruk, skogsbruk och besöksnäring kräver bra bärighet och framkomlighet för att fortsätta utvecklas positivt. Som exempel kan nämnas att Europavägarna måste åtgärdas för att bibehålla hastigheten, och att länsvägarnas bärighet måste förbättras så att de klarar 74-tonsekipage för basnäringarnas behov och konkurrenskraft.
För att underlätta för människor att ta sig till och från länet måste järnvägsförbindelserna förbättras. Det är angeläget med kontinuerliga nattåg, bättre reseplanering och att restiderna förkortas. Det är oacceptabelt att resenärer ska tvingas byta tåg mitt i natten på låsta stationer. Målet bör vara att restiden mellan Östersund och Stockholm ska vara under fyra timmar, liksom att restiden mellan Östersund och Trondheim blir max två timmar.
Jämtlands län har en befolkning som är spridd över hela länets yta. Denna realitet kräver nya och flexibla lösningar för att trygghet ska kunna skapas i hela länet. En satsning på deltidsanställda poliser, fjällräddare och räddningspersonal behövs eftersom folkmängden i länet varierar stort under året beroende på besöksnäringens säsonger.
Länet har goda erfarenheter av den omlokalisering som gjorts av myndigheter. Den klusterbildning som då uppstod i Östersund har varit värdefull. Arbetsmarknaden har differentierats med akademiska jobb, vilket underlättat för näringslivet att rekrytera nyckelpersoner genom att det finns jobb även för medföljande partner. Nu är det dags att ta nästa steg i satsningar på Jämtlands län. I kommande omlokaliseringar av statliga jobb är det angeläget att fördela dem över länet.
|
Per Åsling (C) |
|