Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på alla relevanta områden och tillkännager detta för regeringen.
Att säkerställa svensk konkurrenskraft på en alltmer globaliserad marknad är avgörande för jobb och tillväxt framöver, framför allt med tanke på mindre orter i Sverige och på landsbygden. Om inte industrin kan konkurrera på den internationella arenan försvinner mer än två tredjedelar av den svenska exporten och därmed betydande delar av våra skatteintäkter till välfärden. Därför bör regeringen införa ett konkurrenskraftsmål och ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på alla relevanta områden. Målet bör vara att öka den svenska konkurrenskraften och attrahera investeringar här i Sverige.
Industrin sysselsätter idag runt en miljon personer i och runt sina verksamheter i Sverige. Skogs-, stål- och gruvindustrin är de branscher som genererar flest jobb utanför den egna verksamheten. För varje industrijobb i dessa branscher skapas nästan tre jobb totalt. Industrin står för merparten av den svenska exporten. Dessutom bidrar industrin med huvuddelen av den forskning och utveckling som sker i näringslivet.
Ett vanligt antagande är att rika länder som Sverige har begränsad förmåga att växa genom ny tillverkning, eftersom konkurrensen från länder med lägre lönenivåer är för svår att möta. Ett annat vanligt antagande är att den långsiktiga tillväxtpotentialen alltmer finns i tjänster snarare än i industrin. Men tjänstesektorn och tillverkningsindustrin flyter alltmer samman. Konkurrenskraft och innovationer skapas som ett resultat av integrationen mellan tjänster och produkter.
Detta medverkar till återindustrialisering. Företag som tidigare har flyttat ut sin produktion till utvecklingsländer har börjat vända hem. Internationella trender pekar på att Sverige har goda möjligheter att växa genom industriell utveckling, givet att politiken skapar rätt förutsättningar.
Framtidens industrijobb utvecklas i de länder som erbjuder det bästa näringsklimatet. Faktorer som stabilitet och säkerhet, energipriser, skatter, kvaliteten på infrastrukturen, satsningar på forskning, utformningen av regelverk och kompetensförsörjning spelar alla centrala roller. Världens behov av resurseffektivitet och klimatsmart produktion och produktutveckling kommer också att påverka konkurrensförmågan. Svenska miljömål måste balanseras med ett konkurrenskraftsmål för att inte industrin och produktionen men inte heller livsmedelsproduktionen ska flytta till länder med lägre miljöambitioner i det kortare perspektivet. Då kommer höga miljöambitioner att slå helt fel och istället orsaka större miljöproblem.
Om rätt förutsättningar skapas kan industrin fortsätta att spela en avgörande roll för tillväxt, sysselsättning och klimatsmarta produkter. Därför behöver Sverige en industri-politik på topp.
Ett konkurrenskraftsmål kan utgå från ett konkurrenskraftsindex som skapas och väger in alla de faktorer som påverkar konkurrenskraften, både kostnader och strukturella förutsättningar. Målet bör formuleras så att konkurrenskraftsindex ska vara minst oförändrat eller förbättras av varje föreslagen reform. Faktorer som tillgång till kunskap och kompetens, politisk stabilitet, stabil och förutsägbar energiförsörjning, fungerande infrastruktur och myndigheternas handläggningstider av tillståndsärenden och liknande saker hamnar högt upp på listan när investeringsbeslut ska fattas.
Ett konkurrenskraftsmål blir ett verktyg för regering och riksdag när nya beslut fattas. Genom att följa ett index liksom det som OECD eller World Economic Forum använder för att mäta konkurrenskraft och innovationsförmåga kan målet vara styrande för om en reform ska införas eller förändras – allt för att långsiktigt stärka och skydda svenska företags konkurrenskraft.
Sverige har en stolt industrihistoria och är världsledande på flera områden. Men de svenska konkurrensvillkoren måste hänga med i utvecklingen och säkerställa att goda arbetsförhållanden med goda villkor, högt tekniskt kunnande och försörjningsmöjligheter i hela landet stärks.
Den svenska välfärden bygger till stor del på export – en export som i stor utsträckning skapas av basindustrin utanför våra större städer. Ett konkurrenskraftsmål är ett verktyg för att säkra framtida jobb och välfärd, samtidigt som vår industri bidrar till minskade utsläpp av koldioxid i en global konkurrens.
|
Peter Helander (C) |
Helena Lindahl (C) |