2 000 jobb i Robertsfors motsvarar runt 400 000 arbetstillfällen i Stockholm. Tanken att en liten kommun med knappt 7 000 invånare kan få möjlighet till så många nya jobb, är både svindlande, kittlande och ger framtidshopp.
Nyligen visade ett elintensivt företag intresse för en etablering i Västerbotten och Robertsfors – detta i kölvattnet av den gröna nyindustrialiseringsvåg som just nu sköljer över norra Sverige. Dessvärre ser det inte så ljust ut för en dylik etablering i just Robertsfors och orsaken är inte elbrist. Problemet är att bolaget Svenska kraftnät inte klarar av att hantera den överföringskapacitet som krävs i det statliga elnätet. Beskedet från affärsverket är att Robertsfors får vänta till 2028 innan det är möjligt med en anslutningspunkt. Kommunen är dessvärre inte ensam om den här utmaningen. Så här ser verkligheten ut i fler områden och kommuner i norra Sverige, vilket i sin tur gör det svårt att locka både små och stora investeringar som kräver anslutning till stamnätet.
Hittills har den allmänna uppmärksamheten i stort fokuserats på överföringskapaciteten från norr till söder och de flaskhalsar som finns i den mellersta och södra delen av vårt land. Svenska kraftnät har därför aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040, men den måste även innefatta de begränsningar som nu uppstår i norr. När intresset för grön industri växer i Norrland, så är det en fantastisk möjlighet för fler orter och kommuner än enbart de större att ta del av framgången. I dag trillar förfrågningar om etableringar i dessa regioner in på löpande band. Då kan man inte ha väntetider på upp till tio år för de tillståndsprocesser och det utrymme i elnätet som krävs.
Detta bör ges regeringen till känna.
|
Helena Lindahl (C) |
Anne-Li Sjölund (C) |