Ordet ”fruimport” refererar till när svenska män för in utländska kvinnor till Sverige under anknytning och tillfälligt uppehållstillstånd. Det omfattande våldet mot utländska kvinnor som kommer till Sverige i en anknytningsrelation får inte tillåtas fortsätta i tysthet. Det rör sig om tusentals kvinnor som utsätts för våld och kränkningar av svenska män, där kvinnan inte ges möjlighet att lämna mannen utan att bli utvisad från Sverige. Våldet mot anknytningskvinnorna är betydligt mer omfattande än man tidigare trott och medför också en stor utsatthet för medföljande barn. Fruimport är ett växande fenomen; om man söker på ”post-order bride” på Google får man 125 miljoner träffar.
Vissa svenska män, så kallade serieimportörer, har satt detta i system då den så kallade tvåårsregeln, som funnits i utlänningslagen sedan 1983, medför att män kan importera en kvinna, utsätta henne för våld och övergrepp och sedan bryta relationen innan de två åren har gått då kvinnan ännu inte har rätt att ompröva sitt uppehållstillstånd – för att sedan importera en annan kvinna. Kvinnorna kommer ofta till Sverige efter att ha känt mannen mycket kort tid eller endast via kontakt från en internetsida.
Problematiken är speciellt komplicerad för kvinnor från Mellanöstern som kan bli utsatta för dubbel bestraffning såsom tvångsäktenskap i sina hemländer och misshandel i det nya landet, utan möjlighet att återvända till sina familjer på grund av hedersproblematik. Det bör därför utredas huruvida tvåårsregeln fått avsedd effekt eller om den tvärtom bidragit till att förvärra utsatta kvinnors situation.
Kvinnor ifrån exempelvis Thailand, Latinamerika och Östeuropa – inte sällan ensamstående mammor – lockas hit med drömmar om kärlek och ett bättre liv, men hamnar i stället i situationer med grovt psykiskt, fysiskt och sexuellt våld samt ekonomisk utsatthet.
Det kan vara särskilt svårt för en person som har flyttat till Sverige för att vara med sin partner, och som utsätts för våld eller kränkande behandling, att lämna relationen. Det beror på att den som saknar uppehållstillstånd i vanliga fall måste lämna landet om förhållandet tar slut inom två år, enligt den så kallade tvåårsregeln.
Tyvärr känner många personer inte till vilka rättigheter de har om de utsätts för våld eller kränkande behandling. Alla vuxna som fått uppehållstillstånd genom anknytning till en partner som inte i sin tur är flykting ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter och tilldelas en kontaktperson som de kan vända sig till för stöd.
Kvinnojourer ser gång på gång hur kvinnor först utsatts för våld och sen utvisas – medan mannen snabbt inleder en ny anknytningsrelation med en ny kvinna och utsätter även henne för våld. Så som utlänningslagen utformades finns det fortfarande inget som förhindrar detta.
Det är skamligt att Sverige å ena sidan har en nolltolerans mot våld vad gäller kvinnor som är svenskar eller som har permanent uppehållstillstånd i Sverige, medan en helt annan standard å andra sidan gäller kvinnor som kommer hit via anknytning under tillfälligt uppehållstillstånd. Allt våld mot kvinnor är en fråga om bristande mänskliga rättigheter och kan inte accepteras.
Kvinnor ska i större utsträckning än idag bli informerade om eventuella tidigare domar mot mannen. Nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige, så även för anknytningskvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd.
Regeringen ska verka för en bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, regioner och kvinnojourer – för att identifiera och kartlägga förekomsten av ”fruimport” samt det missbruk av tvåårsregeln som serieimportörer gör sig skyldiga till, vilket i slutändan leder till att kvinnan utvisas från Sverige utan möjlighet att ompröva sitt uppehållstillstånd.
|
Ola Johansson (C) |
Helena Vilhelmsson (C) |