Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka det långsiktiga toleransarbetet inom skolan och tillkännager detta för regeringen.
Det långsiktiga värderings- och toleransarbetet i den svenska skolan behöver öka. Ett mycket positivt exempel på ett sådant arbete är Toleransprojektet som nu har startat i fler än 20 kommuner. Toleransprojektet skapades i Kungälv och är en riktad insats för att möta de ungdomar i skolan som riskerar att radikaliseras. Ungdomarna behöver, enligt projektet, få sina åsikter och värderingar testade, diskuterade och utmanade – utan att man utmanar eleven som person.
Toleransprojektets pedagogik är en öppen modell för långsiktigt riktat preventivt arbete grundat i ett emancipatoriskt kunskapsideal. Arbetet har i ett flertal SOU-rapporter, ekonomiska utvärderingar och medier lyfts fram som ett mycket effektivt sätt att motverka intolerans och främlingsfientlighet samt att förhindra rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper. Toleransprojektet bidrar till att uppfylla kursmål i svenska, historia, religion, samhällskunskap samt bild och bedrivs under ett helt läsår. Vanligtvis pågår arbetet under cirka 10 heldagstillfällen och avslutas med en exkursion.
Eleverna söker själva till projektet. En undervisningsgrupp består av elever från olika etniska, sociokulturella och ekonomiska bakgrunder och helst också från olika skolor i kommunen. Arbetet inbegriper en hög grad av vuxeninvolvering, såväl av professionella som av föräldrar, vilka förväntas vara delaktiga i skrivandet av elevernas uppgifter samt på föräldramöten. Ungdomar får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i en historisk kontext.
I dag medverkar fler än 20 kommuner i Toleransprojektet, som är en del av Segerstedtinstitutets (Göteborgs universitet) stöd till kommuner, myndigheter och andra organisationer. Projektet föddes efter att John Hron mördades av fyra nazister i Kungälv 1995. Läraren Christer Mattsson fick då i uppgift att analysera varför problemet fanns i Kungälv samt att arbeta fram en modell för ett långsiktigt arbete med elever som kränker och uppvisar intoleranta attityder i skolan.
Det råder ingen tvekan om att toleransarbete som exempelvis Toleransprojektet bör få ökat stöd och att elever över hela Sverige behöver erbjudas möjlighet att delta i liknande verksamhet. Därför bör regeringen överväga att öka det långsiktiga toleransarbetet inom skolan.
|
Magnus Manhammar (S) |
|