Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över riksdagens arbetsformer så att den tid som ledamöter behöver vara fysiskt närvarande i riksdagen kan koncentreras eller anpassas, i syfte att riksdagsledamöter ska kunna resa till riksdagen med klimatvänliga färdmedel i stället för med flyg, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.
Genom Parisavtalet har världens stater enats om att hålla den globala uppvärmningen nere till ett globalt snitt på två grader. I augusti 2021 presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste rapport om effekterna av den globala uppvärmningen redan vid en och en halv grad. I den konstateras att vi redan nu börjat erfara de katastrofala konsekvenser den ökade uppvärmningen för med sig för planeten och för mänskligheten. Vid en och en halv grads höjning kan många katastrofala konsekvenser väntas, men vi kan minska de negativa konsekvenserna avsevärt genom att hålla ökningen till den nivån, istället för två grader.
I rapporten bedöms det att vi 2030 kan nå en ökning om en och en halv grad. Forskare bedömer därför att vi nu har knappt tio år på oss att världen över ställa om våra samhällen på ett sådant sätt att vi kan förhindra en del av de negativa konsekvenser den globala temperaturhöjningen medför.
Hela världen måste nu skyndsamt ställa om hur vi lever och arbetar. Förändringar behövs på systemnivå såväl som på individnivå. Som politiker kan vi åstadkomma den nödvändiga förändringen genom att fatta beslut som radikalt anpassar samhället på det sätt som krävs och underlättar för såväl individer som företag att leva och verka klimatsmart. Men då tiden är knapp krävs att alla tar sitt ansvar också på individnivå. Som riksdagsledamöter måste vi föregå med gott exempel.
I Sverige är 70 procent av utsläppen orsakade av fossila bränslen, som enligt forskare helt måste fasas ut om Sverige ska klara våra klimatmål. Det är idag väl känt att flyget står för stora utsläpp samtidigt som svenskars flygresande har ökat.
Många riksdagsledamöter bor inte i riksdagens närområde, och att ta sig till riksdagen kan innebära två resor i veckan, sammanlagt tusentals resor per år, bara inrikes. Genom att sluta flyga inrikes till förmån för alternativa färdmedel kan vi radikalt minska våra egna utsläpp. Det skulle även öka vår trovärdighet när vi vill driva igenom andra nödvändiga och potentiellt svåra förändringar på miljö- och klimatområdet.
Eftersom restiden för de flesta ledamöter kan väntas öka markant genom reformen, skulle detta inverka negativt både på den tid en ledamot har att spendera i sin valkrets samt på möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv på ett hållbart sätt.
För att en dylik reform ska vara möjlig krävs därmed även ett förändrat arbetssätt. Tiden som en riksdagsledamot är i riksdagen skulle kunna koncentreras till vissa tidsperioder. Detta kan göras på ett flertal sätt, exempelvis genom att endast hålla fysiska möten i riksdagen varannan eller var tredje vecka. En annan möjlighet som kan ses över är att arbeta mer med digitala möten. Åtgärder likt dessa kan även väntas minska resandet överlag, vilket också höjer kostnadseffektiviteten.
|
Magnus Manhammar (S) |
Emilia Töyrä (S) |