Det svenska elnätet grävs mer och mer ned i marken, men fortfarande är en stor del i Sverige trästolpar – trästolpar som vid en storm kan knäckas, förstöras och behöva bytas ut. Vi såg exempelvis vid stormen Gudrun att det inom några veckor behövdes uppemot 20 000 nya elstolpar av trä. Idag finns inget garanterat lager av sådana stolpar i Sverige, vilket innebär att det företag som tillverkar stolparna snabbt måste leverera och lagerhålla i beredskapssyfte. Detta innebär en beredskapsrisk.
Förändrade väderförhållanden har lett till stormar som vid varje enskild storm med mycket kort varsel kräver ansenliga volymer för att snabbt återuppbygga el- och telefonledningar. Vid urspårningar av tåg kan upp till 2 000 sliprar behövas inom några dygn för att snabbt få igång tågtrafiken igen. Utan produktion i Sverige kommer inte dessa beredskapslager att finnas inom landets gränser, därför är det av vikt att säkerställa beredskapslagren. Alternativa stolpmaterial lagerhålls inte, och för det kapillära nätet av järnvägar är träsliprar det lämpligaste materialet för utbyte och underhåll.
Jag anser att Sverige även behöver se krishanteringsförmågan generellt; exemplet med elnätsstolpar tjänar som ett viktigt exempel för att säkerställa elnätet som samhällsfunktion vid kriser som storm, brand eller krig.
|
Camilla Brodin (KD) |
|