Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i lagstiftningen förtydliga begreppet trängande fara och tillkännager detta för regeringen.
De senaste åren har antalet rån och förnedringsrån mot barn och ungdomar skjutit i höjden, och tillvägagångssätten vid dessa rån är snarlika. Ett gäng omringar offret och tvingar till sig dess tillhörigheter: jacka, skor, mobiltelefon, bankomatkort. Ofta används våld, ibland blir offret utsatt för mycket förnedrande inslag som att kyssa rånarnas fötter eller bli urinerad på. I dessa fall har tingsrätterna inte ifrågasatt att rån har skett. Däremot finns det fall där hovrätten har gjort annan bedömning och låtit gärningsmännen gå fria då de inte bedömt händelsen som rån. Exempelvis fallet med en fjortonåring som omringades av ett gäng äldre ungdomar, vilka tvingade honom att ta av sig skorna och tog dessa samt fotograferade hans id-kort och lade in honom som kontakt på Snapchat. Anledningen till att de friades var det faktum att det enligt lagens mening krävs så kallad trängande fara för att gärningen ska definieras som rån, vilket hovrätten inte ansåg att det förelåg.
Trängande fara innebär en situation där ett offer utsätt för fara av ett omedelbart förestående angrepp av allvarligare beskaffenhet. Faran måste gälla angrepp mot liv eller hälsa eller något därmed jämförligt betydelsefullt intresse.
Att ovan redovisade typ av övergrepp inte betraktas som rån är helt orimligt, varför ett förtydligande i lagen vad trängande fara innebär måste göras på så sätt att ingen tvekan råder om att liknande fall skall omfattas av begreppet.
|
Boriana Åberg (M) |
|