Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Postnord bör få direktiv som klargör att postutdelning och pakethantering säkerställs på en acceptabel nivå i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Enligt postlagen ska 95 procent av brev och det som skickas komma fram inom två dagar och brev och tidningar delas ut fem dagar i veckan.
Post- och telestyrelsen (PTS) har godkänt att Postnord ska få genomföra en pilotstudie av en ny distributionsmodell, så kallad varannandagsutdelning av post och tidningar. Post ska då levereras måndag, onsdag och fredag vecka 1 och tisdag och torsdag vecka 2. Med detta så delas post ut till hushåll varannan dag enligt schema. Dock kommer Postnords personal att åka en snarlik distributionssträcka varje dag trots varannandagsutdelning eftersom de gula lådor där kunder kan lämna brev för distribution även fortsättningsvis töms varje vardag, och att paket även fortsättningsvis delas ut alla dagar.
Hanteringen får konsekvensen att dagstidningar som distribueras av Postnord istället för av tidningsbud får en förskjutning av tidpunkt när tidningen kommer till mottagaren, och många prenumeranter får därför sin tidning en eller flera dagar efter utgivningsdatum.
Trots att försändelserna minskat borde ett grundläggande samhällsuppdrag fortsatt vara att varje invånare får sin post och dagstidning utdelad varje dag, speciellt utifrån det faktum att Postnords personal ändå genomför merparten av utdelningsrundan varje dag. Det borde också finnas större möjlighet och initiativkraft till samarbete eller samordning med andra aktörer t ex tidningsdistributörer eller andra distributionsföretag för att säkerställa att det sker en utdelning varje dag till varje invånare.
Post- och telestyrelsen (PTS) håller också på att ta fram ett nytt regelverk för postutdelning. Ett av förslagen innebär att Postnord får rätt att anvisa en plats för att samla ihop flera postlådor på samma ställe. Platsen för utdelning får enligt förslag ligga högst 200 meter från bostaden. Processen är fortfarande i ett tidigt skede, och PTS räknar med att förslagen kan träda i kraft 2023. Runt 4,4 miljoner hushåll berörs av förslaget och riskerar därigenom att få postlådan flyttad.
Från Hyresgästföreningens och Fastighetsägarnas sida varnar man för risken med en kraftigt försämrad service kring postutdelningen. Man menar att förslaget innebär försämrad samhällsservice och sannolikt ökade kostnader för hyresgästerna.
En förändring av utdelningsmodell bör därför genomföras i mycket liten omfattning och endast där det sker utan uppenbara försämringar för den som har egen postlåda eller brevinkast.
En effekt av Postnords förändrade utdelningsupplägg är också att många mindre orter som idag har ett postkontor eller en depå mister denna funktion då kontoret/depån stängs och personalen förflyttas till större centraler i närliggande städer. En effekt av denna förändring är att företagare inte längre har möjlighet att lämna in paket till Postnord på sin egen ort i de fall man inte har ett upphämtningsavtal vilket ofta gäller för nystartade och små företag. Företaget måste då istället övergå till att använda de större centralerna som ligger flera mil från tidigare avlämningsplats.
Postnord bör därför få direktiv att säkerställa att paketavlämning fortsatt kan ske på orter där förändrat upplägg leder till stängda kontor/depåer. T.ex. skulle en utökad funktion hos lokala postombud som idag endast hanterar privatpersoners paket genom ett riktat utökat uppdrag kunna skapa en möjlighet att bibehålla en acceptabel servicenivå inom rimligt avstånd även för företagare.
Postnord bör därför utifrån ovan beskrivningar få direktiv som säkerställer att postutdelningen sker dagligen inom rimligt avstånd från bostaden och att företag även fortsättningsvis har möjlighet att lämna företagspaket på de orter där postkontor och depåer stängs utifrån ändrad struktur.
|
Ingemar Kihlström (KD) |
|