Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att dödsboet får tillgodogöra sig den begravningsavgift som en person som avlider i Sverige, och som tidigare har varit folkbokförd i landet, har betalat in under livet och tillkännager detta för regeringen.
Alla som är folkbokförda i Sverige har rätt till en kostnadsfri gravplats. Dessa gravplatser finansieras genom den så kallade begravningsavgiften som alla som är folkbokförda i Sverige betalar via skatten. Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Men också lön för personal som arbetar med begravningsverksamheten samt skötsel av allmänna ytor på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar. För den enskilde täcker begravningsavgiften kostnaderna för bland annat kremering, gravsättning och gravplats i 25 år. Sammantaget så ser begravningsavgiften till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, ska få en värdig behandling när de avlidit.
När riksdagen beslutade om en enhetlig begravningsavgift med start 2017 undantogs Tranås och Stockholm, eftersom den nya avgiften kom att gälla för alla som är folkbokförda i områden där Svenska kyrkan sköter begravningsverksamheten. I Stockholm och Tranås har invånarna därför en begravningsavgift som skiljer sig från den nya enhetliga avgiften. Avgiften i Tranås kommun ligger dock nära den enhetliga avgiften på ca 25 öre per 100 kronor, medan Stockholm sticker ut med en avgift på 6,5 öre.
Enligt begravningslagen är det bara de som är folkbokförda i Sverige, och som därmed vid tidpunkten för dödsfallet via inkomstskatten betalar begravningsavgift, som har rätt till begravningslagens tjänster. I de fall en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider är det dödsboet som får stå för begravningskostnaderna vid begravning i Sverige. Det är i regel kyrkofullmäktige som avgör nivån på avgiften för begravningskostnaderna i dessa fall. Kammarkollegiet har också fastställt ett fast belopp som kan tillämpas i de fall som kyrkofullmäktige inte har fattat något beslut i frågan. För innevarande femårsperiod 2017–2021 är avgiften 29 775 kr för gravsättning på bestämd gravplats och 1 191 kr för gravsättning utan bestämd gravplats.
En avgift på ca 30 000 kr för gravsättning av en anhörig kan vara en betydande och oförutsedd kostnad för dödsboet. Avgiften kan också uppfattas oskälig om den avlidna personen redan har betalat in en begravningsavgift som motsvarar avgiften eller mer (baserat på inkomst) under de år som personen tidigare har varit folkbokförd i Sverige.
En person som flyttar utomlands har rätt att behålla sin inkomstgrundande pension (inkomstpension, premiepension och tilläggspension) oavsett till vilket land personen flyttar. På samma sätt kan det anses rimligt att dödsboet får tillgodogöra sig den begravningsavgift (upp till Kammarkollegiets fasta belopp) som en person som avlider i Sverige, och som tidigare har varit folkbokförd i landet, har betalat in under livet. Förutsättningarna för detta bör utredas.
|
Pia Steensland (KD) |
|