Sverige är till ytan ett av Europas största länder och vi har en stark exportindustri. Det ställer krav på en fungerande infrastruktur där både personer och gods kan transporteras snabbt inom och utanför landet. Flyget är en del av det svenska kollektivtrafiksystemet och behöver på samma sätt som all annan kollektivtrafik möta behovet av resor och arbetsresor. Det är också viktigt att Sveriges samlade flygplatser möter de förutsättningar som krävs för att utvecklingen av framtidens elflyg och drönarleveranser ska bli framgångsrik.
Stockholm Skavsta i Nyköpings kommun är Sveriges tredje största flygplats. Förutom internationella passagerarflygningar har den privatägda flygplatsen viktiga nationella beredskapsuppdrag kopplat till kustbevakningen. Även det nationella brandbekämpningsflyget utgår från Skavsta. Skavsta har stor potential att inte bara avlasta Arlanda utan också att minska flygets totala klimatpåverkan. Detta genom att en större mängd plan skulle kunna landa söder om Stockholm. När Ostlänken är färdigställd kommer också tillgängligheten till Stockholm Skavsta öka vilket kommer medföra att de många människor som bor söder om Stockholm skulle slippa ta sig upp till Arlanda för att ta ett flyg som kanske tar dem söderut igen.
Pandemin har dessvärre drabbat Stockholm Skavsta extra hårt eftersom privatägda flygplatser inte omfattas av regeringens krisstöd. Det är olyckligt. Stöd till svenskt flyg måste utgå från behovet och vilken nytta flyget tillför, inte från ägandeformen. För att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för landets flygplatser är det avgörande att göra en översyn av hur finansieringen av våra kommunala och regionala flygplatser ska se ut i framtiden. Det behöver också göras en översyn av hur många flygplatser som bör finnas i landet samt var geografiskt de ska finnas. Båda dessa aspekter är viktiga inte minst ur ett klimat- och beredskapsperspektiv.
|
Pia Steensland (KD) |
|